fredag, september 30, 2011

Danderyd Täby BK

Kanonmys efter gårdagens träningspass
Vilken härlig brittsommarvärme vi har här i Stockholm. Det är ljuvligt och ännu bättre mår man när man får träna hund med bästa träningsgänget. Idag barrikaderade vi Danderyd Täbys Brukshundklubb och nog tittar folk när det "väller" in dobermanns på plan. Duktiga dobermanns dessutom.

De jag tränade med idag brinner jag lite extra mycket för. I flera års tid hade jag månatliga träningsträffar på Stockholms LO och i början var vi 4-5 st som sågs en gång i månaden, på slutet hade träffarna expanderat rejält, de sista gångerna var vi uppemot 16 st. När jag inte längre hade möjlighet att hålla i träffarna så las de tyvärr ner, men då hade några redan hunnit fatta tycke för att träna ihop och fortsatte att träffas. Nu är det här gänget snart inne på brukslydnadskurs 2, flera har dessutom hunnit tävla både lydnad och bruks under året som gått. Det är otroligt roligt att så många har fått blodad tand och fortsätter att träna hund, jag känner mig väldigt stolt över er alla :).

Nåvål, idag besökte träningsgänget Danderyd Täby BK. För mig var det debut på denna brukshundklubb sedan de flyttade klubben till dess nuvarande plats. Det är alltid spännande att besöka en klubb för första gången. Jag brukar kika på hur man blir bemött (ibland blir man som dobermannägare inte alltid så väl mottagen), hur ser omgivningarna och planerna ut och hur aktiv klubben verkar. Blir jag medlem så vill jag väldigt gärna vara delaktig och hjälpa till. Då är det kul med många aktiva medlemmar och aktiviteter. Danderyd Täby fick godkänt på alla plan och jag tror faktiskt att de har fått en ny medlem.

Hundträningen gick både bu och bä. Kanonen var lite okoncentrerad och inte riktigt så "på tårna" som jag är van vid. Nu ska han få vila ett par dagar och så kör vi igen.

Gossip gick som en smäck. Jag ska försöka hålla igång henne så mycket jag bara kan tills hennes operation i oktober och sen väntar en tids konvalecens. Nu är inte träning allt i livet, men Gossip älskar det och jag älskar att träna med  henne, så jag hoppas att veterinärens nyheter blir goda och att vår känguru-hund återhämtar sig snabbt. Bästa Gossippen....

Ta hand om er.

onsdag, september 28, 2011

Dobiácos G-kull 3 veckor

Söndag eftermiddag tillbringade vi med valparna, och jag fyllde min kamera med kort. Mest så sov de så sött, de är ju inte så gamla än, men när de var uppe och styltade omkring så var de så klart ljuvligt söta. Nu börjar personligheterna att skönjas och än mer blir det framöver. Det är verkligen jättekul att följa små-"Kanonerna" och deras utveckling.

Mamma Tindra såg till att alla mådde bra i valplådan, men sen så hängde hon med oss och krävde klappar ;)

Intresseread av en valp? Kika in på Kennel Dobiáco och deras hemsida www.dobiaco.com

Bilder på pysslingarna hittar ni i vår pixbox :) www.knorrsvans.pixbox.se


Längtar redan till nästa besök i valplådan :).

fredag, september 23, 2011

Tiden läker inte alla sår

Gossip har fyllt 6,5 år och tankarna om att hon är exakt i den åldern då vi miste Uno i lymfkörtelcancer drabbar mig titt som tätt. Idag värre än vanligt, då jag upptäckte tre knölar på Gossip's kropp.

Tiden läker inte alla sår, plötsligt rusade hjärtat, ångesten bet tag i mig och tankarna som for igenom huvudet var obehagliga.

Självklart hoppas jag att knutorna är ofarliga, hursomhelst så bokade jag genast en tid hos vår gamla husveterinär i Tyresö, och nästa vecka ska Gos på koll.

Då cancer är den sjukdom som dödar flest av våra hundar, och eftersom kunskapen om detta behöver spridas, så rekommenderar jag ett besök på Djurcancer-sidan. Just nu söker de dessutom dobermanns som kan hjälpa till i forskningen kring juvertumörer, och ni har än fler orsaker att besöka sidan.

http://www.djurcancer.se/

Finaste Gossip med sin lillebror

onsdag, september 21, 2011

Välkommen S*Jean Dark Ior

Några dagar efter Goofys tragiska bortgång så fick vi erbjudande om att få låna hem Icaros bror som sällskap till honom. Eftersom huset kändes väldigt tomt med bara en kattunge i familjen så tog vi hem Ior några veckor senare.

Icaros, som känt sig ensam och emlig utan Goofy, blev själaglad när brorsan kom på besök. Här behövdes inga långa introduktioner, tvärtom kunde vi sätta ihop killarna på en gång och de hälsningsceremonier som sedan följde gjorde mig helt övertygad om att de kände igen varandra på studs. Så sött!

Bröderna kunde inte vara mer olika, de är lika sociala, kurriga och snälla, men där slutar likheterna. Ior har inte heller någonting gemensamt med sin namne i böckernas värld. Nej, här pratar vi om något helt annat, en kattunge som lever livet i raketfart ;)

När Icaros är betänksam och lugn, är Ior impulsiv och kattvärldens Pippi Långstrump. Då Icaros tar det lugnt så svischar Ior förbi i snabbspolningsfart. Ior och är högt, lågt och däremellan, Icaros han ligger gärna och myser med Gepetto eller i famnen. Ior hänger i gardinerna och Icaros tittar på. Ja, som sagt var, den lilla röda siktar på att bli astronaut.

Ior gillar vatten i alla lägen, han gillar att ta ett bad i toalettstolen, han sitter gärna och tittar på när man duschar, han leker med vattnet i handfatet när man borstar tänderna, Ior fiskar med sin lilla tass i våra vattenglas och han räds inte lite regn i sina rymningsförsök ut på altanen. Han kommer säkert att önska sig ett cyklop i julklapp och hans smeknamn är numera Doktor Mugg ;). Shh, säg inget till uppfödaren bara ;).

Ior och Icaros är våra foderkatter, dvs de ägs av Jean Dark's katteri tills de eventuellt ska gå i avel och är klara med sina bidrag i den. Till vintern hoppas vi få ännu ett tillskott i flocken och denna prins, som ännu inte är tillverkad, ska ägas av oss. Om vi överlever Ior vill säga...;)

Nu ska vi borsta tänderna

Gillar att kramas

Tigerkatt

Inga grindar stoppar Ior

Myser med de andra

Alla i klump
Håller koll på tidningsinsamlingen


Endast Ior är vaken...
Ior är alltid där man är
Tittar på TV, känner ibland på skärmen...

Änglarna lever farligt..

tisdag, september 20, 2011

Så mycket bättre

Det är underbart att bara ägna sig åt en gren i hundträningen. I somras beslutade jag mig för att satsa helhjärtat på Gossip's elitlydnad, detta för att försöka få ut ett efterlängtat lydnadschampionat. När beslutet väl var taget så lyftes en stor sten från mina axlar. Hur mycket jag än försöker säga till andra att det ska vara kul att aktivera sin hund så glömmer jag bort det själv och försöker ibland göra för mycket på en gång. Det blir inte bra. Inte alls bra :(.

Att jonglera appell/lägre ja tom högre gentemot lydnadsklass ett och två går bra, men elitspår och elitlydnad kräver så mycket mer. Så nu koncentrerar vi oss på en sak i taget.

Idag körde vi rutan (börjar fungera hurra), dumrutan (gick bra förutom ligg som blev sitt -hmpf), stegförflyttningar, sakta marsch, inkallning med ställande och läggande (gick toppen) och vittringen som vi har fått börja om med ;).
Kanonen har pga husses hårda arbetsbelastning fått nöja sig med mig ett tag. Men även han gör stora framsteg, det känns jättekul att träna just nu :).  Som sagt var - vilken glädje och fröjd att bara göra "en" sak i hunderiet.

söndag, september 18, 2011

Dobermann framgångar

Såhär ska det se ut ;)
Korad KBHV-10 Jean Dark King Liqueur, 285 p och uppfl till lkl spår
Schäfern Lotz, 271 p och uppfl till lkl spår
Den här helgen har vår ras rönt stora framgångar i alla möjliga sammanhang. Så härligt att läsa om alla duktiga ekipage därute, vi har ju inte fått göra annat än att gratulera er på facebook, via telefon och hemsidor :).

STORT GRATTIS till:
* Uppflyttad till lägre klass spår - Jean Dark King Liqueur & Elaine
* Godkänt BH-prov - Barbara Cherry's Wild & Jeanette
* LP III - Katia Daker & Sofia
* 2:a pris i LKL I - Good As Gold´s Ati & Sofia
* Godkänt BH-prov - Jean Dark Mexx Pure Life & Magnus
* 1:a pris LKL I - Good As Gold's Altett'Sa & Anna
* Vinst och uppflyttning i rallylydnad - Bella & Chatrine
* 1:a pris  LKL II - Toppdob's Aquila & Ing-Britt

Grattis även till Black Jax Details Of Lipparazzi & Helle (plus Mariann ;)) som blev Norska Utställningschampions idag.

Sist men inte minst, katten bland hermelinerna: schäfern Lotz och Annika som blev uppflyttade till lägre klass spår idag.

Fira, njut och var stolta över era duktiga och fina hundar. :).

Sol i blick!

fredag, september 16, 2011

Dobia'cos G-kull 13 dagar

Idag har vi varit och besökt våra "barnbarn", dvs Kanonens och Tindras kull som nu är 13 dagar. De var otroligt söta och så klart alldeles alldeles underbara. Åttlingarna har öppnat ögonen, börjat kravla runt i lådan och mamma Tindra har fullt sjå med att hålla reda på sina busiga valpar.

Allihopa ;)

En liten svart
Än finns det några otingade valpar kvar. Mamma Tindra (Korad Dobia'co Barbarozza) är en riktigt toppenpingla, hon är fantastiskt trevlig, mycket social och hon har tillsammans med matte Birgitta jobbat inom vården. För mer information om kullen kika in här och på Kennel Dobia'cos sida.

Bilder på de små hittar du här
.
Jag ser redan framemot kommande valpträffar och hoppas att få sig DIG där också ;).

Sol i blick!

tisdag, september 13, 2011

Det kom ett mail

Det kom ett mail. Ett mail fyllt med frågor som jag ska svara på. Om rasen som jag älskar och har levt med i 20 år nu. Det som fastnade i mitt minne var de dystra orden om hur sjuk vår ras är. Vågar man skaffa dobermann när hundarna dör som flugor? Den här "sanningen" som enligt mig inte är någon sanning har tyvärr spridits via nätet under de senaste åren. Och jag uppfattar det som om många av de nya dobermannägarna gärna spär på skrönan lite till. Vi måste även prata om de goda och positiva sakerna med vår ras och att normaltillståndet för en dobermann inte är en sjuk hund utan en frisk långlivad vän.

Missförstå mig rätt, jag menar inte att man ska smussla och hålla saker hemliga om man har en hund som är sjuk, självklart ska både för- och nackdelar med vår ras tas upp, MEN det får inte bli som det har blivit nu,  att bara den ena sidan uppmärksammas och inte den andra, får då kan det lätt bli fel när folk bara läser om hur sjuka våra hundar är.

Min verklighet är inte att hundarna dör som flugor, de lever och blir gamla. Själv har jag mist mina hundar av olika anledningar, den första dog  av en autoimmun sjukdom  drygt 10 år gammal , den andra blev 13,5 år och dog av ålderdom, den tredje dog av cancer vid en ålder av 6,5 år. Jag sörjde dem alla lika bottenlöst förtvivlat.

Tittar jag på mina vänner som mist sina hundar under senaste året så kan jag konstatera att 3 av hundarna dog pga cancer, 2 pga hjärtat, 2 av wobbler/rygg/knäproblem, 1 av en autoimmun sjukdom. Alla älskade och saknade och varje dödsfall känns onödigt.

MEN, dobermann är inte bara sjukdom!

Dobermann är även hanen som levde i  11,5 år eller tiken som blev 13,5 år och som var pigg och glad ända in i det sista. Den älskade familjemedlemmen som strax före sin 11-årsdag fick bli änglahund, den gamla dobermannen som hann fylla 12 år och några  månader. Den välkände avelshanen som är inne på sitt tolfte år och still going strong, den grånosade tiken som fyllde 10,5 år häromdagen.

Dobermann är inte bara död, den är även liv. "Sanningen" är inte att 50 % av våra hundar dör unga, de flesta lever långa lyckliga liv.

En snabb genomgång av dobermannägarna i min telefon visade följande "statistik":

11 st har hundar som är mellan 7-11 år
19 st har hundar som är mellan 10 månader - 7 år.

Hundarna är som ni ser av varierande ålder, men många är seniorer och över åtta år. Pigga seniorer med mycket spring i benen:),

Så du frågeställare, visst vågar du köpa dobermann. Jag ska svara på ditt mail och dina funderingar. Men visst vågar du. För dobermann är världens bästa ras som jag levt med i 20 år och hoppas leva minst lika länge till med!

måndag, september 12, 2011

Lyckad spårdag


Igår var det dags för ett stort gäng att samlas ute hos oss för att spåra ihop och få lite tips för att komma vidare i träningen. De som möttes upp var:
Cia & Pinja (Jean Dark Orlane)
Katja, Jasper & Mira (Jean Dark Jazz Prestige och Jean Dark Miracle)
Elaine & Fred (Jean Dark King Liqueur)
Lisa & Canto (Jean Dark In Canto)
Folke & Uma (Elegant Line Uma Thurman)
och så Anders, jag, Gossip och Kanonen så klart ;).

Redan vid nio dök Cia upp, hon som åkt ända från Lindesberg för att vara med och träna, snacka om commitment ;). Sedan fylldes vår tomt på med bilar och vid tio var alla på plats. Efter lite fika och snack om vad vi ville göra av dagen så bar det av mot spårmarkerna för de förare som skulle lägga spår på äng.

Till saken hör ju att vi bor vid ängarna så det blev ingen särskilt lång promenad för oss ;).

En dryg timma senare var alla spåren lagda och det var dags att släppa iväg första hunden. Dagen till ära så blåste det rejält, men alla hundarna klarade faktiskt av det riktigt bra, även om de stundtals fick vindvittring och höjde sina näsor.

Vi provade på både "fylle-spår" - obs ingen sprit involverad ;) -, konstiga vinklar, roliga apporter och andra motivationshöjande knep. Vi diskuterade hur sättet man håller linan på påverkar hundens sätt att jobba på och viljan att ta sig framåt, och massor med annat.

När spåren på ängarna var gjorda var det dags att ta med sig hela gänget upp i skogen, där spår skulle läggas åt Gossip, Kanonen, Uma och Mira. En kort promenad senare, vi bor ju vid skogen också ;) var vi framme. Väl på plats så fikade vi och tänk att fikat aldrig smakar så gott som i skogen. M.U.M.S!

Efter fikat var det dags för en platsliggning. Gossip och Kanonen la jag vid skogskanten och de klarade sina 5 minuter med bravur medans jag agerade tävlingsledare åt de andra. Bästa vovvarna.

Duktiga var även de andra som låg sina tre minuter och efteråt fick göra en tandvisning. Som avslutning på lydnadsträningen så fick de som ville köra budföring och trots döda djur på sträckan  (urk) så fixade alla sina budföringar med bravur. Uma & Mira gick även sina spår, och av förarnas glädje att döma så gick det toppen ;).

Som avslutning på dagen fick Gossip och Kanonen jobba lite också.  Gossip fick ett relativt långt, strax under 1 km, långt spår och Kanonen han fick gå ett som var ca 400-500 m. Båda hundarna jobbade på jättefint och Kanonen är liksom Gossip en naturbegåvning vad gäller att spåra, hans talang ligger i näsarbete av alla de slag, det är så kul att se att han verkar ha nedärvt det till sina barn också :).

Det var en jättelyckad dag och jag hoppas att alla fick med sig något från den. Jag är otroligt stolt över våra duktiga träningskompisar och deras vovvar, och lite extra stolt över Kanon/Esther dottern Pinja som 15 månader gammal är en balanserad tjej med alla fyra fötterna på jorden. Hon spårade jättefint och låg sin platsliggning med bravur. Pinja är verkligen en toppentrevlig individ som man kan vara mycket stolt över.

Efter att träningskompisarna hade lämnat oss strax efter fyra så kan jag lugnt säga att lugnet la sig över Solinge. Och ligger där än ;).

TACK alla som kom och tränade med oss, det var verkligen jättekul.
Bilder från dagen hittar du här.

Sol i blick!

torsdag, september 08, 2011

Grattis Yang och Loke

Idag fyller de fantastiska bröderna brun Yang och Loke 9 år!

Gossip's och Kanonen's superpappa:

KORAD NUCH LP II SDV ungh-04 NDV-05
Neumünstersieger 05 & 06 SDV-06
ScandV-06 SV-06 FDV-08
JEAN DARK YANG

Och deras toppentrevliga farbror:

KORAD JEAN DARK YARDELY GOLD

STORT GRATTIS till er båda från oss här på Solinge.

onsdag, september 07, 2011

Spårträff

På söndag ska vi ha efterlängtat besök här på Solinge. I augusti bjöd vi in Anders bruksgäng till en spårträff och så slank några Kanon-valpar med också. Vi blir uppemot 10 ekipage och det ska bli så kul.

Förhoppningsvis leder våra träffar till att fler dobermannekipage kommer ut på tävlingsbanorna nästa år, även om det inte är den huvudsakliga uppgiften med den här träningsdagen. Dagen går ut på att ha trevlig tillsammans och att aktivera våra hundar.

Jag har precis skickat ut en påminnelselista om vad som är viktigt att ha med och listan började med gott godis till hundarna .

Det viktigaste först:)

Självklart kommer kameran att vara med och jag hoppas få uppdatera bloggen med många spårhundar :).

Kanonen visar vägen

Sol i blick!

tisdag, september 06, 2011

Gammelman

Gepetto, vår ålderman, börjar bli gammal. Gepetto är flockens hövding, den som ingen säger emot och den som alla lyssnar på, stora som små.

Hans ålder märks på hans kropp, musklerna försvinner och av den berömda magen finns snart inget kvar. Det märks på hans ork, han vilar ännu mer än förut. Han äter inte med lika god aptit och hans bussessioner är kortare än förut. Han blir trött snabbt och orkar inte lika mycket som ynglingarna i huset. Helst av allt vill han ligga varmt, favoriten är i famnen eller i en solfläck.

Nyss läste jag på om gamla katter och deras behov. Självklart ska vi se till att han fortsätter att må bra, och vi ska ge honom allt han önskar sig och lite till nu när hans kropp börjar bli trött. Och vi hoppas att Gepetto är kvar hos oss länge till, dock är han 10 1/2 år och det är en ansenlig ålder för en siamesherre. Inte ens Gepettosar som vilat sig igenom sitt liv kan bli 100 människoår :(.
Gepetto och Icaros myser ihop i solen
 Det värmer mitt hjärta att han funnit nya vänner i Icaros och Ior, för efter Goofys bortgång så sörjde även vår gamle kisse sin svarte vän....

Uppdaterad hemsida

Hemsidan är uppfräschad. En engelsk version är på väg. Välkommen att besöka oss;

http://www.knorrsvans.se/

:)

måndag, september 05, 2011

Kanonen 19-barns far

Efter en spännande lördag eftermiddag och natt så kan vi konstatera att Kanonen numera är barn till 19 valpar. För igår och inatt föddes det 8 små nya världsmedborgare hos Kennel Dobia'co då deras Korad Dobia'co Barbarozza blev mamma igen.

Och vi här på Solinge är så klart urstolta :).



Fördelningen blev 3 hanar och 5 tikar, varav en hane och två tikar är svarta.

Man kan inte annat än säga att Kanonen jobbar hårt för att öka på registreringarna för rasen, vår ras är starkt hotad av låga registreringssiffror, men Kanonkillen kämpar som sagt på med att höja dem :).

Är du på jakt efter en trevlig fyrbent familjemedlem? Kontakta Jeanette på Kennel Dobia'co för mer information.

Sol i blick!

fredag, september 02, 2011

IDC 2011

Utställningsplatsen
Som jag längtat efter IDC-helgen och nu när den är över så längtar jag redan till Italien 2012.

I år hade vi inte anmält våra egna hundar utan fick istället hålla tummar och tassar för de svenska hundar som ställdes. En rätt skön form att besöka IDC på kan jag tycka så här i efterhand. Man slipper nervositeten och kan bara njuta av att vara. Men därmed inte sagt att hundarna aldrig mer ska besöka IDC'n ;)

Fredag morgon började med tidig uppgång och en kort skräckfylld flygresa (Ijag avskyr att flyga och bästa vännen likaså, så vi var inte bästa resesällskapet ihop ;)) senare landade vi i Ungern i 44 graders värme. Uff, vilken värme!

Hundarna, Ior och Divo, verkade inte alls haft samma svettiga resa utan såg tvärtom väldigt lugna ut där de kom åkande på bandet. Japp, även hundarna lastas av på transportbandet i Ungern :).

Efter en dryg timmas äventyrlig taxiresa så anlände vi till hotellet där våra norska vänner Mariann och Ronny satt och väntade. Att äta lunch i solen var inte att tänka på, utan vi satte oss helt enkelt i skuggan och åt en mumsig pasta. Hotellet var jättefint och låg precis i början av stadens gågata, så när vi installerat oss på rummen så bar det av på en shoppingtur. Och vilken shoppingtur det blev. :).

Gågatan börjar här
Från utställningsområdet
Sköna Puma-skor
Tre handväskor för 600 kr!
Nyckelring med två bruna dobbisar

Det absolut bästa av allt var att det fanns en butik med bara änglar. JAG ÄLSKAR ÄNGLAR så jag fick tokfnatt! Jag tror tyvärr inte att killarna i sällskapet hämtat sig än från upplevelsen att shoppa änglar med Ammi, förlåt, jag skenade lite grabbar :) .Jag handlade så mycket så jag fick en present av affärsinnehavaren. Big time shopping alltså :)




Middag intogs i stan, och sedan var det inga problem att krypa ner under de svala lakanen och sova några timmar.

Lördagen välkomnade oss med värme, hotellfrukosten smakade gudomligt gott och humöret var på topp. Vi började dagen med ännu  mer shopping :), och på eftermiddagen besökte vi utställningområdet för att titta på valpbedömningen och träffa vänner. På kvällen strosade vi ner på stan och hittade en fantastisk restaurang där både maten och sällskapet var av bästa sort :).

Söndag morgon vaknade vi upp till ett kyligt och blåsigt Ungern, men som tur var så mojnade blåsten längre fram på dagen och solen värmde oss än en gång.

Våra hundar visade sig från sin bästa sida, Jackpot slutade som sexa i hård konkurrens i bruksklassen, och Ior tog sig än en gång till FINAL där han slutade på en mycket hedrande andra plats. Ior har nu deltagit i fyra IDC'er och placerat sig på tre av dem.

Korad Se uch Dk uch LP I SPH II Jean Dark Jackpot
ZTP V1A BH KORAD SDV-10 SDV -11 NO V-09 KBHV-09 NOUCH TYSK CH (VDH) C.I.E VICE WORLD WINNER -08 SCAND DOBV-08 OG-SÜD AUSTRIA WINNER- 08 NORDV-06 SDV UNGH-06
Jean Dark Grabazzi

Efter avslutade finaler så hann vi bara med att duscha och byta om lite snabbt och sen iväg på middag. Även den här kvällen hamnade vi utomhus och hade det trevligt. Inte heller den här gången var det några problem att somna, jag sov som en stock :).

Mysig middag vid torget
Flygresan hem var lika jobbig som ner, men vi överlevde och väl på marken väntade Anders och hundarna på mig :). Extra glad var Gossip som ville bryta sig ut ur bilen för att hälsa på matte som varit borta så länge. Sötis!
Gladaste Gossipen i stan!

Årets IDC lämnade så många härliga minnen och glada skratt kvar som gör att jag redan har börjat planera nästa års resa.

Tack Mariann, Ronny, Eva, Bennie, Tobbe, Therese, Folke, Mattias, Felicia och Jeanett för en supertrevlig resa.

Vill ni läsa en mer detaljerad resebeskrivning så är ni välkomna att besöka Jeanetts blogg. Och du - häng med nästa år vet ja!