Kennel/Träningsläger Dobiáco 28 april

Efter en nästan två veckor lång sjukdomsperiod och fyra akutbesök hos doktorn, varav det senaste samma dag som jag åkte på lägret så kändes förutsättningarna för en bra dag på Kennel Dobiácos läger på Kydingeholm inte de allra bästa. Och trots läkarens förmaningar om att ta det lugnt så åkte jag. Och det ångrar jag inte vilken härlig dag!

Tanken var ju att jag skulle varit på plats från fredag kväll till söndag eftermiddag. Nu blev det en komprimerad och intensiv lördag istället där jag fick försöka hjälpa till så gott jag kunde med den lilla tid (och den obefintliga röst) som jag hade till förfogande.

Efter att ha hälsat på lägerdeltagarna så gick vi ner till lydnadsplanen för att prata belöningar. Gossip och Rulle fick vara förevisningsobjekt för det jag pratade om.

Rulle var speciellt duktig på att visa skillnaderna på att ha "rätt" belöning när man kör momenten. Han fick träna kontakt medans jag höll olika goda godisar i handen. Och för honom ställer KORV till det i hjärnan, då tänker Rulle bara på KORV och inte på övningen.

Man skulle nästan tro att Gulle Rulle övat lite extra för den här uppvisningen, men det hade han inte. Han gillar att träna och var vi än gör det, ensamma på leråkern eller inför 14 st lägerdeltagare med tillhörande hundar så störs inte den lille av miljön. Den här viljan om att vara till lags är en fantastisk egenskap som jag hoppas och tror håller i sig.

Gossip var självklart också duktig, henne tar jag mer för "givet". Och den här dagen drog hon kanske också lite fördel av att matte var svårt sjuk och inte riktigt på topp. Det är ändå kul att visa att en äldre hund inte behöver tycka att träning är tråkigt. Träning ska vara kul och utvecklande under hundens hela liv.

Efter den snabba belöningsgenomgången, där det bara kändes som om jag skrapade lite på ytan, så var det dags för lite praktiska övningar såsom slalom mellan godisskålar, mötesövningar där vi människor tog i hand och hundarna skulle sitta vid vår sida. Praktiska enkla övningar som tränar både på förbud och hörsamhet, och därför kan de vara nog så svåra. Dock är det så viktigt inför framtiden att de här bitarna sitter, inte för träningens skull utan framförallt för den så viktiga vardagen med hunden.

Efter avslutande övningar så gick vi runt och försökte hjälpa till lite mer på momentnivå. Jeanette visade en mycket bra övning för att träna in ordet nej, hon pratade apporteringar, jag hjälpte till med några fot-följsamhet-positions- och kontaktövningar. Kul att se så många träningsvilliga glada dobbisar på en och samma plats :).

Nu orkar ju varken hundar eller människor träna dygnet runt så när jag babblat hål i huvudet på både mig själv och förarna så var det dags för fotografering av Kanonvalpar och middagspaus. Som tur var hade bästa vännen och handlern Jeanett dykt upp på Kydingeholm också, och med hjälp av henne och valparnas uppfödare Jeanette och ägarna så tog vi snabbt fina bilder de valpar som var på plats från Dobiácos G-kull. Jag är så stolt över alla fina "barnbarn".

Som en fin avslutning på dagen så gick vi en valppromenad med Rulles argentinska flickvän och en ny liten bekant.

Behöver jag säga att vi somnade ovaggade på kvällen? TACK till alla som gjorde vår dag så bra, jag var fylld av energi när vi åkte hem. TACK till Jeanette som bjöd in till denna aktivitet, nästa år ska jag vara frisk och med hela helgen. Basta!

Dobiáco Grandezza nästan 8 månader

 

Dobiáco Galaczy nästan 8 månader

Dobiáco Galenoz nästan 8 månader

Dobiáco Grandioz nästan 8 månader

Grattis Cia, Pinja och Per

Kanonvalpen Jean Dark Orlane går från klarhet till klarhet. Jag har alltid påstått att hon är en toppenpingla men nu har matte och husse papper på det också ;). Efter avslutad MH-beskrivning så ringde en sprudlande glad matte till mig för att berätta om hur Pinja reagerat på de olika momenten. Självklart hade det gått bra, men extra mycket värmde nog beskrivarens avslutande ord om Pinja som en mycket fin representant för sin ras.

Pinja fyller två år i juni, och har redan hunnit prestera många fina resultat i sitt liv. Hon har A-höfter, ett 1:a pris i LKL 1 på sin debuttävling och har fått exc för rasspecialist. Pinja tränar för fullt inför appellen och precis sådär härligt balanserad, arbetsvillig och bra som en dobermann ska vara.

Cia och Pinja är ett fint team ihop och jag ser framemot deras fortsatta liv tillsammans. Stort GRATTIS till ett väl genomfört MH.

Duktiga träningskompisar

Jag är så glad över att ha så duktiga träningskompisar, vi är ett bra gäng med samma tänk kring hundträning och hur våra hundar ska behandlas både på och utanför planen. Varje gång vi ses så blir jag fylld med bra energi och längtar till veckan därpå. Tack allihopa!

Bästa träningsgruppen har verkligen sparkat igång vårsäsongen med råge:

- Stina & Isa (Freak Le Chics Azurill)  uppflyttade till högre klass spår och klassvinst!
Därmed blev Isa SE UCH, NO UCH, FIN UCH samt NORD UCH! Godkänt BH-prov.

- Stina & Caos - uppflyttade till lägre klass spår och klassvinst!

- Lisa & Kvittra (Wilse's Kvittra) - uppflyttade till lägre klass spår och placering 2. 2:a pris i LKL I på debuttävlingen.

- Mia & Ella (Korad LP I LP II SPH I Jean Dark Kiss And Tell) uppflyttade till högre klass spår med finfina poäng och en tredjeplacering. Därmed blev Ella SE UCH!

Stort grattis till er alla!

Rulle växer

Vår lilla valp börjar bli stor. Och hälften av mig - den som ÄLSKAR valpar - vill stoppa tiden medans den andra delen  nyfiket följer hans utveckling och längtar efter att se honom bli stor.

7,5 v

10,5

13,5

Rulle är fortfarande lika hejdlöst glad i människor, mat och leksaker. Han älskar att "leka" träning med mig och blir mycket upprörd om jag tränar med Gossip först. Lite gulligt är det allt ;).

Nu har vi påbörjat fler moment, såsom sitt/stanna kvar, ingångar, ligg- och fotövningar. Ett par gånger i veckan är vi på nya spännande ställen och lite nu och då tränar vi på utställning. Utöver det så ska vi snart börja en valpkurs och så tittar vi efter fler kursen att gå. Trots att jag har haft dobermann i 21 år (hur gick det till?!) och trots att jag tränat/och tävlat med alla mina hundar så är det alltid nyttigt och roligt både för mig och den nya vovven att gå på kurs. Kurs är kul helt enkelt!

Jag funderar mycket över vad Rulles specialinriktning kommer att bli. Är han en utpräglad lydnads-, spår-, sök-, skydds- eller rapporthund? Vad gillar han mest? Jag hoppas och tror att han kommer att gilla alla grenarna, och att han kommer att vara duktig på dem. För även om vi människor försöker bestämma vad våra hundar "ska" tycka är kul, så visar hunden alltid själv vad den är lämpad för. Inte alla hundar passar till allt.  Låt din hund växa och utvecklas i en gren som den lämpar sig för och tycker om. Det är vår skyldighet som förare att se till att våra hundar inte pressas in i en mall som de inte passar in i.

Men än behöver vi inte bestämma oss för något, utan bara njuta av valptiden som är så underbar. All  upptäckarlust, den babyknubbiga kroppen och livsglädjen som Rulle utstålar är så härlig att se och uppleva.

Nya bilder finns i vår Pixbox. Som ni hittar via vår hemsida www.knorrsvans.se .

Utställning är så mycket mer

De senaste åren har en trend spridit sig bland dobermannägarna där man inte visar upp sina hundar i utställningsringen utan man låter de stå på enbart drag.

Bara för att en hund står i drag så behöver den inte se ut som lutande tornet i Pisa ;). En hund som står i balans står med frambenen rakt under sig, den visar upp sina fördelar på bästa vis och vippar inte framåt, bakåt eller åt sidan.

Jag kan inte förstå den här trenden, man kan jämställa den med att låta sin hund ploga i det fria följet. Det ser helt enkelt inte snyggt ut, du framhäver inte din hunds förtjänster och dina chanser till att vinna minskar ;).

Titta gärna på hunden nedan. Se vilken balans handlern får henne att stå i, alla hennes fördelar framhävs, se på rygglinjen, halsen, förbröstet och resten av kroppen. Kia är inte för utdragen, utan står i harmoni.

Korad Jean Dark Kia Ora

Ser ni det jag ser? 

Vill ni lära er mer om att visa hund, gå då på kurs hos människor som har kunskapen och som har koll på hundens anatomi. Gå på kurs hos människor som haft framgång. Ett enkelt sätt att lära sig mer är att titta på duktiga handlers när ni är på utställning. Studera vad de gör och hur de gör det.  Hör gärna av dig till mig för att få tips på vilka jag rekommenderar er att gå kurs hos (och inte ;)).

Ett stort tack till Jeanett &  Maria för en härlig fotodag :). Kia är en toppenpingla!

Må väl!

Always on my mind

Du finns här. Jag vaknar och undrar varför du inte ligger vid min fotända. I soffan saknar jag dina stora tassar i mitt ansikte, för det var så du låg, upp och ner i min famn. Jag saknar dina suckar, dina andetag, dina hyss och dina blickar.

Jag känner dig, jag hör dig. Alldeles nyss kom du emot mig i hallen, du var nyvaken och släpade dina fötter i parketten. Långsamma lugna steg. Men det var inte du, det var din lillebror. Ett par gånger om dagen så säger jag fel namn till honom. Jag kallar valpen Kanonen, för du är här. Med oss.

Du finns här, på Solinge, i ditt hem. Dina halsband ligger i hundlådan, dina koppel likaså, alla dina täcken hänger orörda och otvättade i tvättstugan. Det är som om du är på semester, och jag väntar fortfarande på att du ska komma hem.

Kanonen, jag saknar dig. Men jag vet att du är här, du är bara runt hörnet, kikar fram ibland för att titta till oss, sen återvänder du till dina nya kompisar.

Älskade Kanonen...

Rulle rapport

Rulle och Ior är bästisar

Många är nyfikna på vad som händer i Rulles liv. Och på facebook kan man följa hans väg från en liten pygmé till en stor parvel :). Men för er som inte har oss på facebook kommer här en liten Rulle rapport.

10,5 veckors Rulle

Just nu handlar våra liv mest om att leka, umgås och att styra Rulle i rätt riktning. Att inte tugga på folks näsor, sno saker från vardagsrumsbordet, bita i våra händer eller rycka katten i svansen är sånt som vi tränar mycket på just nu :).

Och det som jag la minst tid på för 21 år sedan, när min första dobermannvalp flyttade hem till mig, är numera det som jag lägger mest tid på. Nuförtiden sitter det i benmärgen att valpen redan från början behöver vägledning vad gäller avslappnings- och ensamhetsbiten, och även om Rulle har en tydlig på- och avknapp så har även han fått lära sig  att hans "koja" i sovrummet är ett utmärkt ställe att sova på när man känner sig trött. Och bara efter ett par dagar så valde Rulle själv att lägga sig i sovrummet när han kände att han behövde vila. Självklart sover Rulle även i soffan, i alla våra bia-bäddar och i knät :).

Dock är det en stor fördel att valpen tidigt vänjer sig vid att inte alltid vila i närheten av oss, utan att den också känner sig trygg i att sova själv. Det här har man igen senare i livet när hunden behöver vara ensam i ett par timmar. För Rulles del kommer det inte att vara något konstigt eftersom han från barnsben är van vid att vila i sovrummet (där våra hundar lämnas när de är ensamma hemma).

Eftersom vi bor på landet så lägger vi mycket tid på miljöträningen, den senaste veckan har Rulle besökt både Väsby Centrum, Sigtuna Stad och Ulriksdals Slottsträdgård. Det sistnämnda stället var en stor succé, då Rulle fick ägna sig åt något som han verkligen gillar - att hälsa på folk! Rulle äääälskar människor, och på Ulriksdals Slottsträdgård vimlade av dem. Och nästan alla ville hälsa på den söta lilla smällkaramellen Rulle, vilken lycka för en glad och öppen valp.

Med svansen på topp och med en nyfikenhet liknande Gossip's så tar sig vår Rulle an alla uppgifter med glatt humör. Han är verkligen en toppenvalp, både mentalt och exteriört :). Utöver det så är han ju söt som socker.... Nya bilder hittar ni i vår pixbox (via hemsidan www.knorrsvans.se/bilder).

Sockersöt