Gepettos farväl

Kan man bli sjuk av sorg? Isåfall är det vad som har drabbat mig. Det värker och trycker runt hjärtat, det onda strålar ut i vänsterarmen, jag är varm, jag är kall, jag är så oändligt trött. Och ledsen. Orken är helt slut. Ute spirar våren, men hemma är det bara grått grått grått.

Inom loppet av en vecka så har vi förlorat 1/3 av vår flock. Varje individ som försvinner har en egen själ och personlighet, de har sin bestämda plats i flocken. Det blir ett stort stort hål efter varje djur som dör. Och även om det kommer in nya djur så fylls inte hålen igen. Man saknar de förlorade familjemedlemmarna. Alltid...

I fredags kväll blev Gepetto akut dålig och vi fick åka in till Ultuna med honom där vi spenderade huvuddelen av natten med att försöka komma fram till vad som var fel. Det slutade med att vi fick åka hem och Gepetto las in för intensivvård. På lördagen blev han piggare för att på söndagen må markant mycket sämre. Då tog vi det svåra beslutet att låta honom somna in.

Och allt känns bara som en ond dröm....

Gepetto var en kurre-kung, han kunde kurra i timmar och låg helst av allt i någons famn och mös. Han var katternas ledare och hade stenkoll på flocken. Gepetto var en soldyrkare och livsnjutare av stora mått. Han var vår lataste katt, och man hittade honom ofta sovandes i en solfläck. På kvällarna var hans givna plats alltid i famnen. Jag är rätt säker på att det inte finns en endaste bild på Gepetto där han springer. Gepetto sprang helt enkelt inte, han tog livet med ro. Lite som Ferdinand. Trots att han var en liten katt så tog han stor plats här hemma. Finaste Gepetto-katten.

Gepetto har överlevt 2 hundar och 4 katter, han har uppfostrat kattungar och hundvalpar med samma pondus, han drog sig inte för att klappa till dobermann näsorna om de kom för nära. Han har alltid funnits där.

Gepetto kom till oss strax efter att vi hade förlorat vår första dobermann, Saffran, och sedan dess har han haft sin givna plats i vår flock. Nu är hans plats tom, och vi saknar honom så. Älskade lilla Gepetto-katt, vi älskar dig. Glöm inte det, matte och husse älskar dig.

Mitt hjärta har gått i tusen bitar...

Min bästa soffakompis...