I nuläget finns det ingen möjlighet att komma åt den otäcka hjärtsjukdomen DCM som drabbar våra älskade dobermän. Man vet inte arvsgången, om den nedärvs recessivt eller dominant. Det finns inget pålitligt sätt att testa hundarna på. Man hoppas på ett DNA-test som ska kunna visa vilka hundar som bär på den sjuka genen. Men när detta test finns på marknaden kan ingen svara på och tills vidare måste vi med rasen leva med sjukdomen.
Genetikerna tycker en sak, hjärtspecialisterna en annan. Vem ska man lyssna på och vad ska man göra? Det finns folk som påstår att det vi gjorde idag inte spelar någon roll, det finns andra som tycker att det som gjordes var en bra sak. Lennart tyckte att det som gjordes idag var en bra sak och att avelsdjur ska scannas en gång per år. Jag kan bara konstatera att någonstans måste vi börja, och jag har valt att börja här. Genom att scanna båda våra hundar.
Även om inte ultraljud av hjärtan inte garanterar att hunden är frisk om ett par veckor så hoppas vi ändå kunna upptäcka de sjuka hundarna tidigare. Så om ett år är det dags för ultraljud igen. Men idag kunde vi glatt konstatera att både Gossip's och Kanonens hjärtan såg jättefina ut. Veterinären tyckte att det var extra kul att scanna Gos som med sina 5,5 år var bland de äldsta hundarna idag. Och det såg JÄTTEFINT ut sa han :). Totalt tror jag att uppemot 10-12 dobbisar testades idag och minst lika många katter.
Inom kattvärlden har man kommit många steg längre än oss, man mer öppen när man pratar om sjukdomen, ej heller "pekar" man finger eller skyller på andra. Det är något att eftersträva. Att sjukdomen inte är någons fel utan något som vi lever med nu och försöker göra något åt.
Genetikerna tycker en sak, hjärtspecialisterna en annan. Vem ska man lyssna på och vad ska man göra? Det finns folk som påstår att det vi gjorde idag inte spelar någon roll, det finns andra som tycker att det som gjordes var en bra sak. Lennart tyckte att det som gjordes idag var en bra sak och att avelsdjur ska scannas en gång per år. Jag kan bara konstatera att någonstans måste vi börja, och jag har valt att börja här. Genom att scanna båda våra hundar.
Även om inte ultraljud av hjärtan inte garanterar att hunden är frisk om ett par veckor så hoppas vi ändå kunna upptäcka de sjuka hundarna tidigare. Så om ett år är det dags för ultraljud igen. Men idag kunde vi glatt konstatera att både Gossip's och Kanonens hjärtan såg jättefina ut. Veterinären tyckte att det var extra kul att scanna Gos som med sina 5,5 år var bland de äldsta hundarna idag. Och det såg JÄTTEFINT ut sa han :). Totalt tror jag att uppemot 10-12 dobbisar testades idag och minst lika många katter.
Inom kattvärlden har man kommit många steg längre än oss, man mer öppen när man pratar om sjukdomen, ej heller "pekar" man finger eller skyller på andra. Det är något att eftersträva. Att sjukdomen inte är någons fel utan något som vi lever med nu och försöker göra något åt.
TACK Jeanett för att du engagerar dig i detta! Varje resa börjar med ett litet steg och nu har vi som var där idag tagit vårt första :).
Tack även till kennelpojken Anders som fixade god god lunch idag :).
Tack även till kennelpojken Anders som fixade god god lunch idag :).
Bästa busarna
Jag blir ännu lite mera stolt över att ha en så otroligt engagerad uppfödare som Jeanett! Detta är ett jättekliv i rätt riktning och förhoppningsvis så medför det till att flera uppfödare blir engagerade i att undersöka sina djur. Ju mer information vi samlar in om våra kära långnosar desto större är chansen att vi en dag kan säkerhetställa hur den nedärvs och vad vi kan göra för att förhindra spridningen av den.
SvaraRaderaVid nästa tillfälle står Smilla och jag först i kön för scanning av blodpumpen!
Jättebra att farbror veterinärdoktorn kollade på vovvarnas hjärtan! Och ännu bättre att allt verkade picka som det skulle också, skönt!
SvaraRaderaStor eloge till Jeanett också som gör vad hon kan och fixade detta.
I RAS står det ju att det ska göras test varje år och undvika avel på unga hundar. Hoppas att fler än Jeanett nu kollar sina vovvar.
Min uppfattning är att både genetiker och hjärtspecialister är överens om att avla på äldre djur och att kolla upp så som ni gjorde. Sa Lennart något annat när ni träffades?
Den senaste forskningen tyder ju på att DCM nedärvs autosomalt dominant, vilket också skulle förklara varför vissa hundar inte drabbas trots att deras föräldrar dött av det.
Krama dina fina vovvar och njut av att deras hjärtan pumpar hårt och friskt för dig och Anders! Kram på er!
Tack!
SvaraRaderaFörhoppningsvis kommer Lennart och pratar på ett medlemsmöte i höst (Jeanett har frågat honom) så då får alla som kommer höra hans åsikter om DCM. Det var väldigt intressant att höra hans åsikter om sjukdomen.
Vi kommer definitivt att fortsätta att testa våra hundar och jag är glad att Kanonens första kull var med en "äldre" dam ;). Hoppas att fler väljer att komma till hjärtscanningen nästa år :).
Tjohopp hälsar bomulls Ammin