torsdag, april 25, 2013

När man blir varm om hjärtat

I måndags var det så återigen dags för ett återbesök hos veterinären. Jag är ganska trött på veterinärkliniker just nu men en fördel är att man blir familjär med personalen ;).

Dagen till ära hade Gossip klätt upp sig lite, rött halsband på och som vanligt gick svansen i etthundraåttio knyck när vi kom in på kliniken. Gossipen älskar "sin" veterinär, hon gillar män ;).


Förväntansfull Gos inför veterinärbesöket, ser framemot att få hångla med veterinären

Efter en ytlig examination av det onda benet, som börjar må bra igen, och en liten mysstund med veterinären så skulle Gossip sövas. Jag fullkomligt avskyr den delen av veterinärbesöket. Först ska veterinären lyssna på hjärtat och varje gång vi gör det på våra hundar så får jag en jättestor klump i magen. Det är något som jag bara måste lära mig att leva med, men rädslan försvinner aldrig helt. Gossips åttaåriga hjärta tickar dock på så fint så. Lilla hjärtegull. Sekunden senare kunde jag släppa andan, återfå min färg i ansiktet och fylla på med luft i lungorna.

Gossip fick sin spruta och sen väntade vi. Och väntade...och väntade...och väntade... Fyra gånger kom personalen in för att kolla till om Gossip sov, och varje gång sov hon ända tills dörren öppnades och de kom in. Då lyfte hon på huvudet och sov inte alls. No no. Veterinären förundrades över dobbisen som vägrade somna, likaså gjorde sköterskorna det, matten gjorde det inte. Hur många gånger har man inte varit med om att dobbisarna gör allt annat än sover när de sövs ;).


Våga vägra möta John Blund

Efter den fjärde titten så bestämde sig veterinären iallafall för att röntga Gos ben trots halvvaken hund. Till sin hjälp hade han en engelsktalande ung sköterska som vi inte mött förut och medans jag lämnade röntgenrummet så hasplade jag ur mig; "Gossip is very kind" och fick repliken "Yes I know, I heard a lot of good things about this old lady".


Här stod en gråtmild Ammi och tänkte på sin snälla lady...


Då blev Ammin lite gråtmild och varm om hjärtat. Löjligt stolt över "my old lady".

Summa summarum efter veterinärbesöket är att Gossips ben läker som det ska, hon har inte ont längre och förväntas kunna leva ett fullgott pensionärsliv framöver.

Behöver jag säga hurra? Jag säger det iallafall. HURRA. :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar