Livet på landet är avslappnat och folket likaså. Medans vi väntade på att Gossip's spår skulle ligga till sig så åkte "grannen" från andra sidan skogen förbi oss på sin motorcykel. Självklart stannade han till för att prata lite, och en kvart senare hade vi avhandlat det mesta sen sist. Trevligt, och så typiskt livet här ute på leråkern.
 |
| Gossip var ivrig |
Sedan gick jag Rulles babyspår, han fick titta på när jag gick ut det och sen väntade vi bara en kort stund så var det dags. När vi var klara så väntade vi på Gossip och Anders som var på väg mot sitt spår. Då kom det en häst.
 |
| Rulle på spåret |
Hästar är läskiga tycker Rulle. De är stora, frustar och än har han inte upptäckt att det som kommer ut därbak är det han suktar efter när vi går förbi de väldoftande (hm) högarna. Nåväl, där stod vi, smal grusväg, häst på väg mot oss. Ingenstans att ta vägen då dikeskanterna runt åkrarna inte är att leka med. Det var bara att bita i det sura äpplet, försöka få den vilda tonåringen att sätta sig ner, prata lugnande med honom och säga hej till ryttare och häst när de närmade sig.
Självklart stannade ekipaget vid oss. Det gör man på landet. Man hälsar när man möter folk och man byter några ord om tillfälle finns. Hästens ryttare var nyfiken på vad det var för ras jag hade i snöret, vi pratade lite kring det, hon sa att hunden gärna fick hälsa om han var rädd, hästen var van vid hundar. Jag tackade vänligt men bestämt nej och hade hela tiden koll på Rulle som nyfiket ville gå närmare.
Efter lite mer prat så var det då dags för dem att rida vidare. Då säger jag till Rulle att sätta sig. Sitt Rulle säger jag. Plötsligt stannar hästen och ryttaren vänder sig om: Vad sa du att hunden hette? Rulle svarar jag. Men det heter ju min häst också!
 |
| HästRulle |
Vad är oddsen på det? En hundRulle och en hästRulle på samma plats långt ute i obygden. :)
Hahaha! Rullarna förööökar sig:-)
SvaraRaderaIndeed! Fint namn :-)
Radera