Spermisrapport

Nu äntrar vi snart vecka fyra, dygn 28 efter parningen. Vi vet fortfarande inte om Rosie bara luras eller om spermisarna kuckelurar därinne i magen. Men en sak är säker. Rosie har alltid varit tokig i äpplen och nu ska hon inte smaka en endaste liten bit av oss. Den andra skumma saken hände igår när  husse skulle spåra med henne, något som Rosie ÄLSKAR ÄLSKAR ÄLSKAR, spår alltså, och Rosie bara tittade på Anders som om han var från en annan planet "Jag? Spåra? Skulle inte tro det va!". Det var bara att vända tillbaka till bilen och hämta Rulle. För Rosie tänkte då vid sin själ inte gå något spår nej nej.

Även vikten har förändrats trots att matlusten är sisådär och kroppen ännu smärt. En dräktig tik har i normala fall gått upp ca 15-25% av sin ursprungliga vikt i slutet av dräktigheten. Rosie som oftast väger någonstans runt 12 kg väger just nu strax under 13 kg utan att ens ha ändrat form. Så inuti den långa kroppen kan det dölja sig en enorm prutt eller några valpar. Vi hoppas såklart  på det senare. 👍

Föreläsning Royal Canin och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) 16 maj

I onsdags var jag och en god vän på en föreläsningskväll om den växande hunden som Royal Canin och Reproduktionscentrum hund och katt, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) arrangerade tillsammans. Vi fick lyssna på tre, ja, fyra med Mia från Royals kundklubb, olika föreläsare;

Först ut var Eva Axnér (leg vet, diplomate ECAR, professor i reproduktion hos karnivorer) från institutionen för kliniska vetenskaper som inledde med att  berätta lite kort om hundens könsmognad.

Från Universitetsdjursjukhuset, UDS, föreläste sedan Mimmi Kjörk Granström (leg vet, ECVS resident i kirurgi) och Kjerstin Pettersson (leg sjukgymnast gk inom veterinärmedicin, CCRP) om hur man kan förebygga skador hos den växande hunden.

Efter fikapausen berättade Åsa Dufva (husdjursagronom, vetenskaplig kommunikatör på Royal Canin) om hur vi på bästa sätt utfodrar den växande individen och vilka verktyg vi alla kan använda för att hålla vår valp vid rätt hull.

Sedan rundades kvällen av med frågor och information om Royal Canins medlemsklubbar samt så gick vi förbi rehabavdelningen. Efter det fick vi ta del av erbjudanden på valpfoder plus övrigt sortiment som fanns i djursjukhusets foderbutik.

En kanonbra kväll på alla sätt och vis. Men den föreläsning som fastnade lite extra i sinnet var den som hölls av Mimmi och Kjerstin och handlade om att förebygga skador hos den växande hunden. Jag tänkte här dela med mig av de anteckningar jag förde under föreläsningens gång.

Mimmi och Kjerstin började med att presentera sig och gick sedan vidare med att tala om sitt gemensamma ämne "Hur man förebygger skador hos den växande hunden". Innan hundens tillväxtzoner har slutit sig så är de väldigt känsliga för att skador i kroppen (både akuta och framtida) ska uppstå. På de flesta hundar sluts zonerna runt 9 månader men hos storväxta hundraser kan det dröja ända tills de är 18 månader .

När räknas en hund vara valp, unghund, vuxen och gammal var nästa ämne som togs upp. Detta spann är såklart stort beroende på vilken ras en hund tillhör men rent generellt räknar man med att man är valp tills man är 6-12 månader, unghund mellan 6-24 månader, vuxen mellan 2-6 år, äldre från 6 år och framåt. OBS! Dessa är ca åldrar.

Varför är detta då viktigt att känna till detta med när man räknas som valp/unghund/eller vuxen? Jo, för att bygga en hållbar hund så hade Mimmi och Kjerstin följande råd:

En valp ska inte "tränas". Den ska helst röra sig fritt - i alla gångarter - och på varierande underlag (dvs i skogen). Man ska styra både valpens lek med andra hundar och dess vila. Ägaren ska således alltid kontrollera aktivitetens intensitet och omfattning. Självklart ska valparna få umgås med andra hundar, men man bör se till att de är i samma storlek och att leken inte blir för våldsam. Då bör man bryta. Det är ägarens ansvar att bryta leken/promenaden innan valpen blir för trött. För vid trötthet ökar risken till en skada markant!

Anledningen till detta är att valpens motorik inte är utvecklad på samma sätt som en vuxen hunds motorik och koordination är. En valp ska  inte hållas stilla, den måste få använda benen på egen hand, i egen takt och bästa stället för det är rörelse i ojämn terräng. I skogen byggs kroppen upp på ett varsamt och skonsamt sätt som är till gagn för den framtida hållbarheten.

Kjerstin nämnde här den viktiga "Stunden på stubben". "Stunden på stubben" innebär att låta valpen strosa runt på egen hand (obs strosa, inte rusa, inte promenera) medans man själv sitter på en stubbe och tar det lugnt. När man märker att valpen börjar bli trött samlar man upp den hos sig och lär den att vila och ta det lugnt. Vila är oerhört viktigt för en växande valp och bör inte glömmas bort.

Vid lek med andra hundar så ska de som sagt var vara i ungefär samma storlek. Leken får inte bli för våldsam (dvs bestå av en massa sammandrabbningar/jakt med snabba vändningar/hård brottning) och som ägare ska du inte ha uppmärksamheten på annat håll (ex telefonen eller fikakompisen) utan vara närvarande för att styra och avbryta i rätt tid innan leken spårat ur.

I takt med att valpen växer så ökar dess balans och styrka. När unghundstiden infaller så bör man vara restriktiv med fri lek, då detta har visat sig leda till en  hög skaderisk just vid denna period. Även om hunden kanske ser vuxen ut i kroppen så är dess muskulatur och bindväv inte färdiga på långa vägar.

Detta innebär ju dock inte nu heller att hunden ska hållas stillhet, snarare tvärtom. Belastningen och mängden träning ska ökas gradvis i takt med att hunden växer. Men det är skillnad på fel sorts motion (ex fri lek med andra hundar) och att motionera efter kroppens förutsättningar. Att gå i råterräng är bra för en unghund (det bästa stället tom med!). Den ska tränas i att gå i alla gångarter även skritt och ska inte bara rusa runt. Vila och återhämtning är lika viktigt som för en valp. Likaså att hålla koll när hunden blir trött. Detta med ökad skaderisk pga trötthet och den viktiga vilan var något som båda föreläsarna återkom till regelbundet.

För unghunden är fysiskt aktivitet livsviktigt för hållbarhet! Men i övrigt är socialisering viktigare än fri lek. Unghundarna bör tränas genom rörelse på varierande underlag (SKOGEN SKOGEN SKOGEN;)), kroppens belastningstålighet tränas upp gradvis och man bör undvika blöta och hala underlag så mycket det bara går. Tänk på att unga hundar vill men inte kan. Gå tex inte ut på en blankis med en ung hund som inte har växt klart i kroppen, den har inte möjlighet att parera underlaget eftersom koordination och motorik som hos en vuxen hund saknas.

I takt med att tempot i hundträningen har höjts upp under de senaste decennierna så har även kalendertiden då vi tränar ändrats. Träningshallarna som dykt upp i varenda hörn av Sverige har lett till att i perioderna då vi pga kyla och mörker förr tog en naturlig paus från träning och tävling har möjligheten att träna hundarna året om öppnats upp. Och så glöms den där viktiga vilan bort...

Många av våra hundar bor även i tätbebyggda områden, de rastas på asfalt, kommer kanske inte ut i skogen så ofta (vissa körs på tom på gåband inomhus för att träna konditionen, obs min egen reflektion) och tränas i träningshallar där underlaget också är hårt. En skyddshund hade kommit till Ultunas klinik för att ägaren inte tyckte att hunden byggde på sig muskler trots att den tränades hårt. Det visade sig att hunden inte fick någon vila alls mellan träningarna, den hade ingen möjlighet att bygga på sig, utan bröt istället ner musklerna av all träning. Ägaren ordinerades att koppelrasta sin hund ett par gånger i veckan och vips så började hunden att muskla på sig. Här fanns alltså inte ens de grundläggande kunskaperna om hur muskler byggs upp men ändå tränades hunden på hög nivå.  Kjerstin talade om att de kunde få in agility-, bruks- och tjänstehundar som redan vid vid 4-års ålder var kroppsligt slutkörda pga felaktig/för tidig högintensiv träning!

Under de senaste åren har ryggsmärta ökat hos unga hundar. Tjänstehundar har samma tendens till denna ökade ryggsmärta som tränande/tävlande hundar. Denna ökning kan härledas till en tidig grenspecialisering där hög hastighet i momenten premieras. Unga hundar kan inte stabilisera ryggen, deras muskulatur och bildväv är inte klara för den sorters höghastighetsträning och vips så har man tränat sig till en ryggsmärta hos hunden. Kjerstin och Mimmi höll för närvarande på med studie i just detta ämne. Som avslutning  nämnde de att det krävs mycket mindre kraft att skada en växande rygg än en som växt klart.

De tyckte att vi skulle tänka lite extra kring följande punkter:

Se upp med;
- hur du belönar din hund, kasta inte saker, undvik frisbee eller boll. Tänk på hur du kastar (bakåt, uppåt, hur vänder/hoppar/vrider hunden på sig)
- för många upp- och nerhopp innan tillväxtzonerna har slutit sig, speciellt nerhopp är väldigt belastande för en ung kropp.
- högintensiv aktiv träning innan hundens tillväxtzoner har slutit sig.
- hala/hårda golv innan hundens tillväxtzoner har slutit sig.
- fri okontrollerad lek, styr din hunds lek
- övervikt hos din hund
- Glöm inte den livsviktiga vilan

Alla hundar - oavsett ålder -ska värmas upp/värmas ner inför aktivitet. Undvik att ta ut din hund ur bilen och sedan direkt sätta igång träningen. Rör på den så att allt mjukas upp. Glöm inte att alla gångarter, även den viktiga skritten bygger upp en hållbar hund. Visitera hunden regelbundet så att du vet hur din hund känns när den är frisk. Den regelbundna visitationen är nyttig av många orsaker, inte minst blir den en mysig stund mellan dig och din hund. En hund som är van att hanteras är även till stor hjälp vid framtida veterinärbesök.

Som ni ser fick jag med mig mycket matnyttigt och även om jag redan, tack vare duktiga hundmänniskor runtomkring mig, visste mycket om ämnet så lärde jag mig ytterligare lite mer. En fantastisk föreläsning som jag önskar att fler fick ta del av! Tack för den. Även Roayl Canins föreläsning om hundfoder var intressant och gav mig många tankar. Den behandlade bla farliga myter kring foder och tillväxt hos en hund beroende på ras. Härnäst ska jag åka till mina vänner på Knivsta Djurcenter för att prata vidare om foder.

Jag vill rikta ett stort tack till Vanja som var ett trevligt sällskap under kvällen och ett bra stöd när jag besökte Ultuna för första gången sedan Tjorven dog. Tack!

Välkomna tillbaka till vår blogg

Long time no see. När Tjorven dog så förlorade jag all lust att skriva här  Men nu är jag tillbaka. Tanken att öppna upp en sorts valpblogg dök upp häromdagen och nu är jag så gott som 99% övertygad om att Rosie är dräktig. Tecken efter tecken har dykt upp:

Rosa tuttar ✅.
Matkrångel ✅
Illamående ✅


Förutom dessa tecken så är hon mer disträ än vanlig, vill ligga på en i soffan och trallar runt lite som hon vill på våra promenader  Man får liksom ha ögon i nacken för helt plötsligt kan hon få för sig att vi gått tillräckligt långt. Och Rosie har aldrig förut sagt nej till långa promenader snarare tvärtom, desto längre promenad desto roligare. Så chansen är stor att det bor små mini-Zeppelinare i hennes mage.

Så välkommen att följa Rosies eventuella  dräktighet, valparnas uppväxt och vårt liv med djuren här på Solinge.

C.I.B SE UCH DK UCH NO UCH NORDISK VINNARE 2015 NORDISK JUNIOR VINNARE 2015
Andvol Edinaya Rossiya 

Farväl världens bästa Tjorven

 

Köpenhamns Junior Vinnare 2014 Norsk Junior Vinnare 2014 Nordisk Junior Vinnare 2014
Jean Dark Timeless 2013 06 02- 2015 01 29

Tiden läker alla sår. Så heter det så fint. Men tiden läker inte alla sår. Hjärtan som brister läker ihop igen. Jag vet det. Men de förblir ärrade, skadorna är för stora och de kommer aldrig mer att bli detsamma igen. Att förlora en ung hund så plötsligt som vi förlorade Tjorven är det absolut värsta som har hänt mig under mina 24 år med dobermann.

En ung hunds lungor ska inte fyllas av lymfvätska för att sedan spricka och börja läcka luft. En ung hund ska leva inte dö.

Det började med en liten andfåddhet, en fjäderlätt flämtning som höll i sig ett par sekunder för länge för att jag skulle tycka att det var normalt. Vi var på långpromenad. Tjorven höll sig vid mig. Som vanligt var hon alltid vid min sida. Hon sprang lite med Rulle och så kom den. En liten flämtning, Tjorven sänkte huvudet och så försökte hon få luft. Lika snabbt som flämtningen uppenbarade sig lika snabbt försvann den. Men jag såg att något var fel. Men aldrig trodde jag att vi 24 timmar senare skulle vara tvungna att ta farväl av det käraste i våra liv. Tanken fanns inte, Tjorven var alldeles för pigg och ung för att så smärtsamt snabbt försvinna ur mina armar.

"Men Ammi, vi köper en tävlinghund till" sa Anders den där dagen i maj för två år sedan när jag grät över Rulles skadade ben och en framtid som inte blev som vi tänkt oss. Gossip var pensionär och Rulle skulle aldrig hålla för en elitsatsning. Det finns inte många saker i livet som jag tycker så mycket om som att träna och tävla med hund. Det finns andra saker i livet än hund. Men för oss betyder hundarna massor. Hundarna tillför glädje och en känsla av samhörighet i våra liv.

Så blev det då bestämt att vi skulle köpa en tredje hund. Och plötsligt blev det så mycket lättare att andas.

Med Tjorven blev allt som hade med hund att göra så mycket lättare. Rulles skador, Gossips ålderdom. Hon var motvikten som vägde upp allt det tunga. Med henne i mitt liv så orkade jag med det svåra och jobbiga. För det är tungt att ha en skadad hund, även om Rulle lever ett bra liv nu så kräver han mycket. Man måste tänka på hans ben i alla lägen, och det tar mycket tid att ägna sig åt hans skador. Men med Tjorven i mitt liv så orkade jag. Det blev jämvikt i livet och glädjen över att ha hund kom tillbaka igen.

Allt blev lättare med henne i mitt liv. Och finns det något som jag är tacksam över är att jag uppskattade henne lika mycket då som jag gör nu. Varje dag av hennes liv så sa jag att hon var min perfekta hund. Hon var av perfekt storlek (64 cm) och perfekt vikt (30 kg), hon var perfekt följsam, hon var perfekt att jobba med, tyst, koncentrerad och en kanonduktig spårhund, hon höll sig nära oss på våra långpromenader, hon var en perfekt soffakompis. Hon var min. Hon hade valt mig till sin människa och hon var min. Bara det var perfekt nog. Det kändes som om hon var hunden jag väntat på i alla år. Hon var hunden jag väntat på alla dessa år. Nu fanns inga prestationskrav, bara glädje och lycka framför oss.

Mitt hjärta som lidit så svåra förluster under de senaste åren kapitulerade totalt. Jag älskade henne precis som hon var och när 2014 övergick till 2015 så skulle allt det roliga börja. Jag hann tom säga till Anders att i år ska vi njuta, glöm inte bort att vi ska njuta, så kul vi ska ha i år. Almanackan var fylld av kommande bruks- och lydnadstävlingar, utlandsresor och jakten på fler CACIB's. Korningar, MH'n, hd-röntgen. Allt stod i almanackan. Den almanackan fick Anders slänga när Tjorven dog. Jag stod inte ut med att se allt vi förlorade när hon försvann.

Tio över tre på eftermiddagen den 29 januari ringde telefonen. Jag var helt övertygad om att veterinären skulle be oss att hämta hem henne nu. Att Tjorven bara var förkyld på sin höjd, hjärtat var ultraljudat tidigare på dagen och såg bra ut, inget annat fanns det väl att vara rädd för tänkte jag. Tio  över tre när jag svarade i telefonen så trodde jag fortfarande att vi skulle få hem henne. Kvart över tre låg jag i en hög på hallgolvet och bara skrek.

När veterinären började prata bad jag henne vänta ett tag så att jag kunde hitta papper och penna. "Mycket dålig prognos" "Chylothorax" "Man vet inte anledningen till varför vissa hundar drabbas" "Hon har slangar i lungorna, vi tömmer lungorna regelbundet" "Jag har under min tid som veterinär aldrig sett en dobermann råka ut för det här" "Den närmaste timman är kritisk, fylls lungorna på med lymfkörtelvätska i samma takt som tidigare finns det inget att göra".

En A4 sida antecknade jag medans jag med helt normal röst frågade frågor. När sidan tog slut sa jag helt lugnt: Snälla säg att du bara skojar. Jag hörde veterinären säga: Ursäkta? Och mig själv replikera lika lugnt: Jag orkar inte med det här, snälla säg att du ljuger.

Sen började jag skrika. Jag skrek rakt ut. Jag skrek HJÄLP MIG NÅGON, SNÄLLA HJÄLP MIG. Hjälp mig, hjälp mig, hjälp mig. Veterinären försökte förstå om Anders var hemma eller inte, men jag kunde inte svara. Jag bara skrek. Efteråt har jag förstått att jag hamnade i chock.

När Anders kom hem från långpromenaden med Gossip och Rulle så låg jag på hallgolvet ihopkrupen och bara skrek på hjälp. Jag kunde inte röra mig och allt blev bara svart.

Några timmar senare åkte vi upp till Tjorven för att ta farväl av henne. Vi satt hos henne väldig länge, hon var medtagen men lycklig över att se oss. Vi satt på golvet med henne mellan oss, hela tiden berättade jag för henne hur mycket vi älskade henne. Hur jag älskat henne från det att hon föddes och hur mycket jag älskade henne nu. Varje dag av din tid här på jorden älskade vi dig Tjorven, jag hoppas så att du kände det. Jag hoppas att du tog med dig det när du for till himlen. Vi älskar dig Tjoven, och jag saknar dig varje dag. Fortfarande så gråter jag varje dag för jag saknar dig. Jag kommer alltid att sakna dig.

När hon slutade andas så försvann en bit av mig. En bit jag aldrig får åter. Det var en sån fruktansvärd chock att på några få timmar gå från en lysande framtid till en fylld av mörker.

Tjorven var min hund. Hon valde mig till sin människa. När jag åt låg hon vid mina fötter. När jag badade så kände jag hennes blick ifrån hallen. Hon var alltid vid min sida. Jag älskade att ha henne där.

Tjorven var min bästa vän. Min solstråle som fick mig att orka när det var svårt. När hon försvann så gick mitt hjärta i tusen bitar och det blir aldrig sig likt igen. Det är svårt att mista en ung hund, jag blir ständigt påmind om vår stora förlust när kullsyskonen tävlar eller fyller år. Jag har stenkoll på 2-årsdagen och det närmar sig smärtsamt snabbt. Jag ber alla er med kullsyskon om ursäkt om jag inte orkar gratulera er varje gång, jag är glad för er skull men det gör så ont i mig.

Tiden läker alla sår heter det så fint. Tiden lär en att leva med ens förlust skulle jag vilja säga. Såren läker, men ärren finns kvar. Och för min del så blev skadorna på mitt hjärta så stora så jag behöver tid att få ihop skärvorna igen. Ärren efter Tjorvens förlust kommer jag alltid att få bära med mig.

Jeanett och Felicia, tack för världens bästa hund. Hon var så vacker, både på ut- och insidan. Vi är så tacksamma för att hon blev vår.

Tjorven, älskade hund. Tre och en halv månad har gått sedan du försvann. Varje dag saknar jag dig.. Jag känner dig fortfarande vid min sida. Du ligger bredvid mig i soffan. Jag känner din andedräkt, jag ser dig på våra promenader. Jag känner dig Tjorven. Från det att du föddes till att du dog så älskade jag dig. Jag älskar dig. Vi älskar dig. Vi kommer alltid att älska dig.

Älskade änglahund. Du fattas oss.



SDV ungh-13 Jean Dark Rare Gold
C.I.E C.I.B VICE WORLD WINNER -10 VDH CH SE & NO & FIN & DK & NORD & INTUCH LP II SDV UNGH-06 NEUMUNSTER JGDSGR -06 SPH III Jean Dark Gossip
KBH JV-14 NO JV-14 NORD JV-14 Jean Dark Timeless

December 2014

Gossip 10 år

Idag fyller världens bästa Gossip 10 år. Vår bästa elitbruks- och lydnadshund som även tävlat så framgångsrikt i utställningsringen.

IDC 2007 Italien

IDC 2007 Italien 

För 10 år såg jag henne födas. Jag kommer ihåg det som igår. Aldrig hade jag väl kunnat ana att hon skulle ta oss ut på en sådan resa. Tack för alla underbara upplevelser Gossip, tack för att du varit vår bästa vän i 10 år. Du är verkligen en rolig, knasig, glad, arbetsglad, barnkär typ. En otroligt bra brukshund (med en lat matte) och vacker som en sommardag. Det har varit ett rent nöje att leva tillsammans med dig dessa år och vi är så otroligt stolta över dig.

Gossip är en utan tvekan en av Sveriges mest meriterade dobermanns. Hon har gjort fantastisk reklam för rasen på bruks- och lydnadsbanorna i Sverige och tävlat framgångsrikt i utställningsringen både i Skandinavien och övriga Europa. Utöver sina egna meriter så har hon även medverkat i Kennel Jean Darks vinnande uppfödargrupper både på Världsvinnarutställningarna 2008 & 2010, i Tyskland, på SKK- och  Dobermann Vinnarutställningar.

Våra vinster efter Rasmästerskapen och Svensk Dobermann Vinnare 2007

Gossip 9,5 år Köping 2014

Sol Gos

Gossip 9,5 år Köping 2014

Jag har försökt samla ihop några av Gossip's meriter, här nedan ser ni lite vad vi har gjort genom åren. Det är nästan övermäktigt att se vad vi uträttat genom åren. Nästan övermäktigt som sagt var...Förutom dessa meriter så har Gossip spelat hundhuvudrollen i TV-serien "Mannen under Trappan".

Filmstjärnan Gos och Jonas Karlsson

Bästa uppfödargrupp på World Winner 2008 (utplockad i finalringen)

Frv C.I.E C.I.B VICE WORLD WINNER -10 VDH CH SE & NO & FIN & DK & NORD & INTUCH LP II SDV UNGH-06 NEUMUNSTER JGDSGR -06 SPH III Jean Dark Gossip,
KORAD FDV-09 NV-08 EUW-08 NUCH BH SDV UNGH-07 SDV-07 Jean Dark Havana Reserva,
KORAD NUCH LP II SDV ungh-04 NDV-05 Neumünstersieger 05 & 06 SDV-06 ScandV-06 SV-06 FDV-08 Jean Dark Yang
ZTP V1A BH KORAD NUCH VDH CH SDV VET-13 SDV-12 SDV -11 SDV-10 NO V-09 KBHV-09 C.I.E VICE WORLD WINNER -08 Scand DobV-08 OG-SÜD AUSTRIA WINNER- 08 NORDV-06 SDV ungh-06 Jean Dark Grabazzi 

BIG-3 & Kvalificerad till Crufs Bjerke Int 2008

Bästa utställningmeriterade brukshund 2007
Bästa utställningshund 2007
SSBK

SMÅTT och GOTT 
Cert i Tyskland, Sverige, Norge, Finland, Danmark och Italien 
Godkänt mentaltest 454 poäng
Bästa bruksmeriterade utställningshund på SSBK 2007
Bästa utställningshund på SSBK 2007
Bästa lägre klass ekipage (och uppflyttad till högre) på Rasmästerskapen 2008
Bästa högre klass ekipage (och uppflyttad till elit) på Rasmästerskapen 2009
Bästa lydnadsklass två ekipage (med förstapris) på Rasmästerskapen 2009
Placeringar (otaliga i Sverige) i bästa tikklass på Dobermann Vinnarutställningarna i Norge, Finland och Sverige
Bästa svenskfödda tik och Bästa Bruksmeriterade dobermann totalt på Svensk Dobermann Vinnare 2007
Bästa championtik, Bästa Bruksmeriterade dobermann totalt på Scandinavian Doberman Winner 2008
Bästa Skandinavienfödda tik totalt på Svensk Dobermann Vinnare 2009
BIR, CACIB, BIG-1 på Gotlands Internationella 2007, domare rasspecialisten E. Meijer, Spanien
BIR, CACIB, CERT, BIG-3 på Bjerke Internationella 2007, domare rasspecialisten Fransesco Janeiro, PortugalBIR, CACIB, BIG-3 på Gotlands Internationella 2009, domare rasspecialisten Hassi Assenmacher Feyel, Tyskland

* V2 IDC Desio 2007, bruksklass bruna tikar, domare. F. Coppo, Italien
* V3 IDC Nyköping 2008, bruksklass bruna tikar, domare. Merete Dahlgård, Danmark
* V2 IDC Bratislava 2010, hedersklass bruna tikar
* V4 World Winner 2008 bruksklass bruna tikar, domare: Hassi Assenmacher Feyel, Tyskland
* V2 IDC Desio 2007, bruksklass bruna tikar, domare. F. Coppo, Italien
* V3 IDC Nyköping 2008, bruksklass bruna tikar, domare. Merete Dahlgård, Danmark
* V2 IDC Bratislava 2010, hedersklass bruna tikar
* V4 World Winner 2008 bruksklass bruna tikar, domare: Hassi Assenmacher Feyel, Tyskland
* R-CACIB & Vice World Winner 2010

BRUKS
2010 Godkänd elitklass spår 474,75 p
2009 Uppflyttad till elit klass spår - vinst på RM 2009
2008 Uppflyttad till högre klass spår - vinst på RM 2008
2007 Uppflyttad till lägre klass spår

LYDNAD

2010 LKL III, 260 p, plac. 1/8,  Stockholms Södra Bk
2008 LKL II, 178,5 p, plac. 1/9, Knivsta BK
2008 LKL II, 188 p, plac. 1/8, Tyresö BK
2008 LKL II, 180 p, plac. 2/6 Olandstraktens BK - tog därmed LP II
2008 LKL II, 168 p, plac. 1/12, Östhammars BK
2008 LKL II, 167 p, plac. 1/8  Örebro BK, RM 2009
2007 LKL I, 179,5 plac. 1/11 Tyresö BK
TITLAR
Svensk Veteran Vinnare 2014
Dansk Veteran Vinnare 2014
Vice World Winner 2010
C.I.E
C.I.B
VDH Champion (Tysk)
Svensk Utställningschampion
Norsk Utställningschampion
Finsk Utställningschampion
Dansk Utställningschampion
Nordisk Utställningschampion
Internationell Utställningschampion
LP II
Svensk Dobermann Vinnare Unghund 2006
Neumunster Jugend Sieger 2006
SPH III​ (godkänd i elit klass spår)

Alla sina meriter till trots så har Gossip först och främst varit vår familjehund, en uppgift som hon skött med den äran.

Gossip, vi älskar dig!

Gossips sista utställningssäsong

 Våren 2014, rättare sagt i april, så påbörjade jag projekt handtarget med Gossip. Så gott som varje dag tränade vi på att följa handen och att inte gå upp i limningen när matten började röra på sig. Vi stod stilla mycket jag och Gos ;). Gossip har sedan tidernas begynnelse tyckt att det här med utställning är bland det roligaste som finns, och många är de gånger då hon busat bort titlar och fått hands att gråta eftersom hon exploderat i ringen och skuttat fram istället för att trava. Såhär såg det ut i maj:



Men så väcktes då tanken på en officiell vinnartitel, en titel som bara blev mer och mer åtråvärd desto fler gånger Gossip förlorade den. Hennes titelradda framför namnet är lång, men det saknas Svenska, Nordiska, Danska och Norska titlar framför det, titlar som haft i sin hand ända tills hon sagt skutt och skuttat sig ner bland placeringarna. Anledningen till att jag vet att hon skulle ha vunnit dessa gånger är för att domarna har kommit fram till mig efteråt och sagt att vinnaren står ju här men ni måste träna. Och tränat har vi gjort ända sedan Gos var liten, hon har skött sig bra utanför ringen men såfort hon klivit in så har hon förvandlats till en frustande fullblodshäst. Nåväl. Tillbaka till 2014.

Envist tränade jag på och i juli 2014, efter 2,5 års paus ifrån utställningarna, vågade jag mig så ut med Gossip igen.

Och vilken höst det blev! På sju försök så fick vi med oss:

* Två stycken bästa tikklass placeringar
* En finfin tredje placering i veteranklassen på World Winner, en klass där Gos var den enda okuperade gammeltanten
* Sex stycken Excellent och fyra CK'n
* Två stycken VINNARTITLAR - Dansk Veteran Vinnare 2014 och Svensk Veteran Vinnare 2014

Äntligen heter hon så: SE VV-14 DK VV-14 VICE WORLD WINNER- 10 VDH CH SUCH NUCH FINUCH DKUCH NORDUCH INTUCH LP II SDV ungh-06 Neumünster Jugendsieger -06 SPH III Jean Dark Gossip

Första gången Gossip ställdes ut under 2014 så var hon 9 år och 4 månader, på sin sista utställning i december så var hon 9 år och 9 månader. Att få så fina vitsord på sin gamla hund är fantastiskt, att ställa en fin veteran är en otrolig upplevelse som jag unnar alla.

Travmässigt har det gått bra på alla utställningar förutom två. På World Winner och Svensk Vinnare ställde mina nerver till det för oss och Gossip tog chansen att visa upp alla sina trix. Jag var så otroligt nervös på de här båda tillställningarna, på Världsvinnare var det jobbig mycket folk och på Svensk Vinnare visste jag att det med största sannolikhet var Gossips och min sista utställning tillsammans och därför tog mina känslor över. Ni som var där såg nog både tårar och skratt när vi var klara ;).

Anders och jag vill på detta sätt tacka alla er utställare i Sverige, Norge, Danmark och Finland som gjorde hösten 2014 till den trevligaste utställningssäsongen någonsin. Vårt största tack till er för fina ord om vår busiga pensionär, tack för all hjälp i och utanför ringen, tack för all uppskattning ni visat oss och Gossip. Jag är överväldigad över er värme och stöttning. Det har betytt så mycket mer än ni anar och jag hoppas att någon dag kunna återgälda detta till er. Från djupet av mitt hjärta - TACK!

Svensk Veteran Vinnare 2014
Gossip Johansson 9 år, 9 månader

Och sist men absolut inte minst: Tack för världens bästa känguruhund Jeanett, vi kunde inte fått en bättre hund!

BIR-veteran i Köping och 4btkl. Gos 9 år och 4 månader gammal

Köping 2014, vi vann, vi vågade :)

På World Winner 2014
Foto: Anne Lampimäki

På World Winner 2014, när handtargeten fortfarande fungerade. Sedan blev det åka av ;)
Foto: Anne Lampimäki

På World Winner 2014. Den serbiska domaren hade aldrig sett något liknande i ringen, Gos var den gladaste hunden någonsin sa han :)

3 btkl & Dansk Veteran Vinnare 2014
Domare: Allan Berling Christensen

Nästan 10 år gammal veterantik, feminin och elegant, härligt långsträckt huvud med parallella linjer och korrekt bredd, vidunderligt mörka ögon för brun, välmarkerad underkäke bett och tandset ok enligt intyg, höga korrekt ansatta öron, elegant torr och stram hals, välmarkerad manke, torr och stram överlinje, korrekt kors och svansansättning, bra bröstdjup och bredd, eminent förbröst, flott underlinje, starka ben, korrekta kattfötter, välvinklad både? (det står saveifor på danska) fram och bak, mycket flott mörkt brun päls med korrekta färger och markeringar, temperament prima, rör sig med stadig effektivt för åldern, en veteran som för dagen visas med heder och värdighet
Dansk Veteran Vinnare 2014 , 3btkl

Gossips sista utställning?
BIR och BIM veteranerna med domaren Nina Karlsdotter på Svensk Vinnare 2014
Smart Wood Hill's Respect Reebok och Gos

Kemisk kastering av hanhund

Tidigt i våras kastrerade vi Rulle kemiskt. Vi valde chippet som räcker ett halvår och på det så följer ett halvårs karens från allt tävlande. För Rulles del så innebär det att han får beträda lydnadsplanen först den 26 februari. Chippet vi använde heter Suprelorin och det injiceras in under huden. Rulle märkte överhuvudtaget inte att han fick det ;).

Vårt val av kemisk kastrering var noga uttänkt, först hade vi tänkt att kastrera Rulle på vanligt sätt, men eftersom vi behövde göra det tätt inpå hans korsbandsoperation så gick inte det. Vi ville helt enkelt inte utsätta honom för ytterligare en sövning, så nära hans stora operation, så då valde vi att kastrera kemiskt.

Det har varit ett intressant år, först hände ingenting, ingenting och sen PANG blev Rulle extra testosteronstinn. Han, som i vanliga fall är en handfull att hantera, blev ett riktigt monster. Som tur var hade veterinären varnat oss för att det här kunde hända, vissa hundar snedtänder visst på chippet och blir värre än vanligt ett tag. Dock brukar de lugna sig och så gjorde även Rulle. De följande månaderna krympte hans testiklar tills det bara fanns två små kulor kvar. Rulle blev ointresserad av doftfläckar som tikarna lämnade efter sig och han blev även maniskt hungrig, på gränsen till olidligt hungrig faktiskt...

Vårens tomma påse

Under sommaren försvann bollarna nästan helt

Under hösten har hans testiklar vecklat ut sig och han är även i övrigt sitt vanliga jag. Full Rulle alltså :). Vi har inte bestämt oss för huruvida hans bollar ska få vara kvar eller inte. Förut var jag helt övertygad om att de skulle bort men efter att ha pratat med vänner och bekanta så är jag inte så säker längre. Vi får se vad framtiden för med sig helt enkelt.

Ze balls are back :)