Uppsalabesök

Igår eftermiddag åkte jag och hundarna förbi kompisen Mia och hennes hundbutik i Uppsala. Har ni vägarna förbi så rekommenderar jag ett besök på Brukshundcenter i Uppsala . Butiken är välfylld och det finns massor med roligt att handla :).

Själv var bl a jag där för att hämta Gossip's nya Back on Track-täcke, samtidigt passade jag på att hämta Trofé-pokalen som ska transporteras till SDK's årsmöte i Jönköping på lördag. Självklart hann jag med att handla mer än täcket (shoppa är min grej ;)), vi fikade så klart en sväng,  pratade massor och som avslutning så fotade jag Mia och hennes hundar. Förhoppningsvis får ni se någon av bilderna på Brukshundcenters hemsida framöver. Efter fotograferingen så busade Kanonens syster loss rejält och jag fick denna härliga bild på henne. Visst är det väl en typisk dobermann-posé? Full fart framåt!


Ella och det gröna monstret


















Efter några toppentrevliga timmar var det så dags att bege sig hemåt igen. Med en något tunnare plånbok och gladare humör :)

En tvättäkta livsnjutare

Igår fyllde vår älskade siames Gepetto Katten 10 år.

Gepetto är en tvättäkta livsnjutare som ägnar dagarna åt att ta det lugnt. Han älskar att mysa i famnen, ligga i en solfläck och njuta eller varför inte ligga på altanen och sola. På Solinge räknar vi vårens ankomst med Gepettos hjälp. När han vill gå ut på altanen - då är våren här! 2011 anlände våren i måndags :).

Gepetto tycker att hundarna i vårt hus är ett nödvändigt ont, om han fick bestämma så skulle hundarna få flytta pronto, vår nudistkatt retas han mest med och hårbollen Mjau Mjau duger att leka med - ibland.  Han är vår bästa lilla mysfarbror och jag hoppas att vi får njuta av honom i många år till.

Gepetto firade sin 10-års dag ute i solen ;)

GRATTIS finaste Gepetto Katten!

Mirakelhunden

Förra veckan var Gossip på sin årliga "100-mila"-service på samma veterinärklinik dit Kanonen fördes när han blev akut sjuk förra sommaren. Där benämns han numera som "Mirakelhunden", så vid vårt besök var det inte Gossip utan Kanonen som blev mest omhuldad. Alla ville träffa och klappa "Mirakelhunden" och det fick de ju så klart ;). Kanonen var nog mest förvånad över uppmärksamheten och tog - som han brukar - allt med ro. 


Mirakelhunden!

 
När man ser Kanonen sträcka ut såhär så kan man knappast tänka sig hur nära döden han var i somras. Men nu lever vår lille kille livets glada dagar :)


Kanonkula



Hur gick det med Gossip's checkup? Jo, hon har några småskavanker, såsom de flesta brukshundar i hennes ålder har, men i det stora hela så kan vi köra på ungefär som vanligt. Gött!



Gossip vårspringer :)

Ha det gott!

Gossip 6 år

Unos och Gossips första möte...

Idag är det ingen vanlig dag, utan det är Gossip's födelsedá!

Gossip betyder så mycket för oss. Hon är vår bästa träningskompis, vårt preventivmedel ;), vår vackra, smarta och roliga hund. Gossip är en av Sveriges mest framgångsrika dobermanns med många titlar, men först och främst hon vår bästa kompis.


Liten Gos 3 1/2 månader

Livet med Gossip är fartfyllt, hon är alltid alltid glad.

Varje morgon väcks vi av ett stort leende, Gossip skrattar så att alla tänderna syns. Hennes svans går elvispsnabbt, hennes kropp ålar och lyckan över att en ny dag äntligen vankas är inte att ta miste på i Gossips fall. Att bli väckt av en tokglad hund gör faktiskt morgnarna lite lättare att stå ut med (jag är morgontrött ;)).

Gossip är inte bara glad på morgnarna, hon är glad hela dagen. Lycklig är hon när vi ska gå ut, eller när matskålen ställs fram och gladast är hon när husse kommer hem på eftermiddagen.

I alla dessa år som vi levt med henne så har just husses hemkomst varit saken som vi har tränat mycket på. Och förlorat. Gossip blir nämligen så själaglad så hon nästan kryper ur skinnet när Anders kommer hem. Och Anders möts inte bara av ett leende utan en känguruskuttande 35 kg tung misil.

Det går inte att få henne att sluta hoppa, vi har provat allt och lite till, vi har ignorerat (håll dig på marken), vi har klickat rätt beteende (håll dig på marken), vi har haft koppel på (håll dig på marken), vi har väntat utanför grinden (håll dig på marken), vi har sagt åt henne (HÅLL dig på marken), vi har klappat om henne extra mycket och länge (håll dig på marken), ja, allt har vi gjort, men Gossip hoppar fortfarande lika mycket. Nu får hon hoppa hysteriskt :)

Gossip har vissa saker i livet som hon gillar extra mycket.

1. Anders är i Gossip's största och enda kärlek, hon älskar honom som bara en hund kan älska någon. Jag är hennes flockledare men Anders är hennes KÄRLEK. Varje kväll knör hon in sig mellan mig och Anders i soffan, aldrig bredvid någon av oss, alltid emellan. På natten ligger hon mellan mig och Anders, suckar lite tungt om jag lägger mig senare än Anders (såklart ligger hon då på min huvudkudde), flyttar på sig under protest. Lägger sig sedan längst ner vid fotändan, men 5 minuter senare har hon på ett mystiskt sätt kommit upp i huvudhöjd med oss igen.


Husse älskar tillbaka...


Lycka är att träna med husse...

2. Kanonen är inte bara hennes lillebror utan även hennes bästa kompis. När Uno försvann så blev Gos deprimerad, hon gillar tvåsamhet och behöver en bästis, och dagen då Kanonen flyttade hem till så blev hon genuint glad. Äntligen en ny kompis och dessutom en som såg ut exakt som henne. :)


Med en nykläckt Kanonkille

3. Gossip älskar vatten och att simma. I sitt tidigare liv var hon en säl. Gos hade precis fyllt 4 månader när hon simmade för första gången och hon simmar inte på typiskt dobermannvis, med sprattlande framtassar och bakbenen på botten, utan hon simmar på riktigt och utan plask. Vad gäller vatten så är hon, såsom det mesta i Gossips liv, totalt orädd och älskar att hoppa i vattnet i full fart. Hennes favoritställe på jorden är Danmark. Där badar vi mycket :). Till sommaren funderar jag på att köpa henne en egen pool. Det vore väl något?


Gossip njuter...


Inte Gossip!


Gossip...

GRATTIS PÅ 6-ÅRSDAGEN VÄRLDENS BÄSTA GOSSIP!

Årskrönika 2010

...borde man väl skriva. Men det kanske är 2 månader försent? Äsch, jag skriver den ändå :)

2010 var ett år då vi inte tävlade särskilt mycket, men när vi tävlade så gick det väldigt bra. För Gossip's del så är hon numera ELIThund både i brukset och i lydnaden. Kan ni förstå det? Jag kan knappt förstå det själv. Lite speciellt och mycket ovanligt att tävla på hög nivå både i brukset och lydnaden, och självklart är vi väldigt stolta över hennes prestationer.


Gossip efter sin vinst i LKL 3. Plac 1/8

Året 2010 var även det år som vi skulle tävla mycket, man skador av allvarligare art rår man inte på och vips så hade hela våren gått utan att vi ens hade kunnat träna. I mitten på maj var så Gossip kry igen och vi kunde sätta fart. Med tanke på det och att jag kände (känner?) mig "mätt" på vad vi åstadkommit tidigare så blev slutresultatet ändå över förväntan.


Skadad Gos :(

Gossip's meritlista fylldes ändå på med:

* Uppflyttning till elitlydnad, 260 p och placering 1/8 SSBK - först och gladast!

* Godkänt i elitspår, 474,75 p och placering 8/8 - sist och GLADAST, hua så nervös jag var!

* Vice World Winner 2010 - en galet härlig placering som vi är otroligt stolta över

* V2 i Hedersklassen på IDC 2010, med mycket mycket fina omdömmen

* 2:a bästa Allroundhund på Väsby BK - ett resultat per gren räknades, för oss blev det lydnad och spår

* 3:e bästa Vinnarhund på Väsby BK - antal vinster inom bruks och lydnad räknades :)


IDC 2010 :)

Gossip ställdes bara ut några få gånger under året, och liksom föregående år så ställde vi bara på några av de största utställningarna här i Sverige och utomlands. 2010 blev det på dobermannspecialer (både i Sverige och Danmark), IDC, World Winner, Nordisk Vinnare och Stora Stockholm. Gossip fick alltid CK och fina vitsord, och hon har haft varit sitt vanliga busiga jag med bus i steget. För Gossip's del handlar det ju inte om att hon inte kan, utan att hon tycker om att visa upp sig och då vill göra lite extra cirkuskonster i ringen :)

På Nordisk Vinnare var domaren speciellt frustrerad över Gossip's busande i ringen och försökte komma med tips om hur handlern (som gjorde sitt absolut bästa tack E ;)) skulle få henne att trava utan att skutta runt och flina. Gossip herself hade jättekul, handlern hade inte fullt så roligt, och utanför ringen så travade vår knasiga bushund perfekt igen. Och så finns det folk som säger att hundar inte har humor ;).

Trots vår sparsamma tävlande så lyckades vi faktiskt - bland 74 st duktiga dobermannekipage - placera oss på en hedrande 3:e plats på DOBERMANNTROFÈN. En placering som vi såklart är jättestolta över!

GRATTIS till alla duktiga Jean Darkare (vi var många som tävlade i Dobermanntrofén i år :)) och övriga nöjda tävlande!


Gossip när hon är som nöjdast - i skogen


Vårt härligt framgångsrika gäng i Bratislava - frv Grabazzi, Kanonen, GOSSIP :), Fred och Ella.

Kanonen ställdes även han bara på de största utställningarna. Vi är såklart väldig stolt över hans andraplaceringar på Oslo Double Show dag 1, Nordisk Vinnare och Stora Stockholm, men stoltast är vi över hans vinster:

* Bremen Nat, BIR, VDH-champion och BIG-4 i Tyskland! Blev därmed Tysk Champion (VDH)
* Norsk Vinnare, BIR, Norsk Vinnare 2010 och Norsk Utställningschampion


Snyggis 2 år

Vi har under även utfört en massa tester för vår avelshanes del och han har (hittills) följande hälsoresultat:

* CAH-fri
* Thyroid-fri
* vWD-bärare
* Hjärta ultraljudat UA av Lennart Nilsfors
* HD B
* Ögon UA

2010 var det inte bara glädje för vår del, på hundfronten så skadade som sagt var Gossip sig rätt rejält och precis när sommaren visade sig från sin vackraste sida så blev vår brune prins dödssjuk.

Kanonen blev förgiftad - av vad vet vi fortfarande inte - och tillbringade 48 timmar på Hässelby Veterinärklinik och Ultuna Djursjukhus i Uppsala. Jag har nog aldrig gasat så mycket på vägen mellan Stockholm och Uppsala som jag gjorde när Kanonen skulle flyttas mellan klinikerna....

Efter ett dygn på Ultuna så återhämtade sig Kanonen mirakulöst och det var först efteråt som veterinärerna vågade berätta för mig att de inte trodde att Kanonen skulle överleva. Under tiden som vi här i Sverige kämpade för Kanonens liv så befann sig Anders i USA och med 9-timmars tidskillnad så tog det ett tag innan jag fick tag på honom och kunde berätta vad som hände hemma i Sverige. Frustrerande för oss båda, men nog mest för Anders som befann sig så långt hemifrån utan en chans att göra något.

Som tur var tog sig vännerna tid att hjälpa mig och för detta är jag evigt tacksam - tack allihopa! Tack till Jeanett som lyssnade på min oro och tack till Mia som tog ledigt från jobbet för att hålla mig sällskap. Hon kom till Hässelby med lunchmat, Mia ringde även till Ultuna och såg till att jag fick i mig middag efter att vi lämnat kvar Kanonen där. STORT TACK för all din hjälp Mia!


Kanonen kämpar för sitt liv...


En hel dag satt vi såhär...


Lise försöker trösta Gossip som kände sig lite ensam utan sin lillebror...


Utanför Ultuna - glad Kanonkille uppe på benen igen!

Kanonens största bedrift - och vårt stoltaste ögonblick - inträffade 2 dagar efter att jag hämtat hem honom från Ultuna. Det var då han tillsammans med bästa flickvännen Korad Jean Dark Estée Lauder, blev förälder till en hel drös med barn. 11 st underbara småkanoner låg det i Esthers mage när hon blev mamma i juni. Självklart är vi otroligt stolta över de små, och följer dem med glädje :).


Jean Dark's O-kull födda i juni 2010

Under 2010 upplevt både stor sorg och glädje, och jag vidhåller att alla meriter, tävlingar och utmärkelser till trots så är det bästa med våra fyrbenta vårt vardagsliv tillsammans med dem. En morgon kan ju knappast börja bättre än en morgon där Gossip står och LER stort åt en från andra sidan frukostbordet och en strandvistelse kan ju inte heller den bli bättre än den jag tillbringade tillsammans med en sandig Kanonnäsa. ; )


Kanonen i Danmark 2010


Gossip äter frukost...

Vad 2011 bär med sig det vet vi inte än, men jag är övertygad om att vi kommer att få fler fina upplevelser och minnen med våra vänner och djur.

:)

Bloggen pausar

Som ni säkert redan har märkt så har bloggen tagit en paus. Vi ägnar oss åt att renovera huset, gå långa promenader med hundarna, titta på film och bara vara. Det är underbart och lusten att skriva infinner sig ibland men går snabbt över ;). Istället facebookar jag en del och många av er följer mig där.

Eftersom jag inte surfar särskilt mycket nuförtiden så är det få bloggar som får min uppmärksamhet. Men en som jag alltid läser och rekommenderar är denna:

http://www.blogtown.se/blog.php?id=Jeandark

Jeanett skriver om både stort och smått, och hon har många tänkvärda inlägg som tål att läsas både en och två gånger. Kika gärna in hos henne.

Ta väl hand om er!

:)

Vår flock

Solinges flock består för närvarande av 2 st människor, 2 st hundar och 3 st katter. Trots våra olika personligheter och egenheter så lever vi ett gott liv och trivs tillsammans. Vi har under årens lopp lärt oss att fungera som en flock och utan varandra så känner vi oss inte helt nöjda.



Det är sällan som vi är ifrån varandra längre stunder, men nu har vi precis avverkat åtta dagar isär. Det gick ingen nöd på någon av oss, de tvåbenta tillbringade dagarna på ett toppenfint lyxhotell i Egypten, hundarna togs väl omhand på Vita Huset's Hund och Kattpensionat och katterna stannade hemma med kattvakten.

Det var faktiskt inte förrens de sista dagarna som jag började att få "måste-klappa-något-djur"-abstinens. Inom hotellområdet fanns av förklariga skäl inga pälsklädda djur att tillgå. Jag fick nöja mig med att klappa Anders ibland ;). Väl hemma så förstod jag att även om djuren haft det bra så hade vi saknat varandra, och att det är som en flock som vi är mest tillfreds.

Djuren hälsade oss VÄLKOMMEN hem på sina egna sätt:


Mjau Mjau, vår hittekatt, sa MJAU med stora bokstäver när vi kom hem. Sen så sprang hon genast till altandörren, tittade uppfodrande och lite surt på mig och sa sen (ja katter kan prata): SLÄPP UT MIG NU!


Gepetto, vår äldsta flockmedlem, hade på siamesens vis väldigt mycket att berätta för oss. Han brukar inte jama särskilt mycket, men nu kom plötsligt en veckas jamande ut på en och samma gång. Det hade uppenbarligen hänt otroligt mycket när vi var borta ;). När jamandet var avklarat så la han sig på mig, kurrade en stund och somnade sen...


Lise, den coola sphynxkatten, kom inte ens ut och sa hej, utan jag fick leta efter henne. Och någonstans emellan täcket och madrassen så låg det en sömndrucken katt som hälsade lite lätt och som sedan somnade om. Men att hon blev glad av vår hemkomst avslöjades senare när hon kurrade kröp ner under täcket för att sova med oss. Kurrar Lise så är hon extra glad :)


Kanonen, vår balanserade och lugna dobermannyngling, visade sin glädje genom att pussas extra mycket när vi hämtade honom. Dock höll han väldigt god min länge, hans enda tecken på att han saknat oss var att han gärna ville vara extra nära i soffan. Och att jag vaknade med en Kanonkille i mitt knäveck ;). Idag rullade han extra mycket i gräset under vår långpromenad. Det är lycka och glädje a'la Kanonvis. Kanonen är inte de stora ordens hund, men med små glädjeyttringar kan man också göra sin röst hörd :).


Gossip är vårt tokigaste djur. Hon visar sina känslor mycket tydligt. Efter hemkomsten följde en 2-dagars svansviftning som aldrig tog slut. Hon viftade i sömnen, när hon stod still, när
hon låg i soffan, såfort man tittade på henne. Hon viftade, hoppade, pussades, log och sken som en sol. Gossip är DE STORA ORDENS HUND, hon visade på alla sätt att hon var så glad att vi är hemma. Hon är i vanliga fall en mycket glad hund, men har sedan vi kom hem varit en hysteriskt glad hund. Man blir glad av att se henne.

Tänk att det finns folk som säger att djur inte kan prata.....

:)