I fredags var det dags för våra yngsta kattfröknar (4 och ca 1 år) att besöka veterinären för att bli kastrerade.
Båda operationerna gick bra trots att veterinären upptäckte att Lise hade en livmoderinflammation, och den vanliga operationen blev plötsligt ovanlig eftersom livmodern var så stor. Efter lite dropp och övervakande fick vi dock ta med henne hem för kvällen.
Väl hemma fick katterna varsitt sovrum att husera i och de piggade på sig allteftersom. Mjau Mjau snabbare än Lise, men det kanske inte var så konstigt med tanke på vad som låg i Lises mage.
Morgonen kom så sakterliga och vi vaknade till en syn som gudarna ska glömma. Gossip hade gjort sig illa i munnen och därför såg hon ut som om hon svalt en ballong. Halva ansiktet var uppsvullet och det måste ha gjort jätteont. Stackars lilla Gossipen.
För katternas del var natten lugn, Lise låg som vanligt under Anders täcke och när vi klev upp så släppte vi ut både henne och Mjau Mjau i huset. Efter frukost gick jag ut med hundarna, och tänkte samtidigt fylla på våra fågelmatningsautomater. När jag närmade mig den ena av dem så såg jag att det stack ut en fågelrumpa ur den. En liten talgoxe hade i sin desperata jakt efter mat stoppat in hela sitt huvud i matningshålet och fastnat!
Trots att jag försökte lirka loss fågeln (har man kommit in så kommer man väl ut tänkte jag) så det vara bara att ropa efter Anders och be honom ta med sig en såg. Väl ute så kom han på att sågande inte skulle hjälpa den lilla fågeln utan det som gällde var att spräcka fågelhuset. Efter lite knak och lite brak så var fågeln fri! Åh så skönt det var att se den flyga iväg, säkert lite virrig men pigg ändå. Behöver jag säga att fågelhuset åkte direkt i soporna, jag vägrar att ha det framme eftersom fåglarna kan skada sig.
När vi kom in så såg vi plötsligt blod på golvet.... Mycket blod! Lise sår hade gått upp och under hennes mage så fanns det ett hål som det forsade ut blod ifrån. Ups, panik i kubik speciellt för Ammin som knappt tål att titta på en bloddroppe än mindre på en hel fors. Som tur är Anders född till doktorn, snabbt virade han in Lise i en handduk medans jag letade fram buren och ringde till veterinären.
30 långa minuter senare svängde vi in hos veterinären där de stod beredda på att akutoperera Lise. Medans vi åkte och åt lunch i Sigtuna (med ytterkläderna på eftersom vi båda var nerdränkta med blod och inte hann byta om innan vi åkte) så gjorde veterinären sitt yttersta för att hjälpa vår älskade kissekatt. Operation nummer två gick även den bra, och med förhållningsordern "det kan gå upp igen eftersom ligamenten var så uttöjda pga livmodersinflammationen" så skickades vi hem igen. Behöver jag säga att vi vaktade Lise med hökögon resten av kvällen och igår?
Nu verkar det ha gått bra, och hur nära vi var att mista kissekatten vet jag inte, men det var nog mycket värre än vad både jag och Anders trodde. Dels livmodersinflammationen, som vi helt missat?!, dels att såret gick upp. Veterinären har dock varit guld och hon ringde idag för att kolla Lises status. Med hennes ord "Nu har Lise förbrukat två av sina nio liv" ringande i öronen så kan jag inte låta bli att skicka ett tack till kattguden som lät oss behålla vår Lise Nakenkatt så att hon även framöver kan ligga på bulldegen i sin jakt på värme...
Mjau Mjau är fortfarande pigg som en pelikan :)
Ajök!
PS. Gossips svullnad la sig snabbt och nu ser hon återigen normal ut...
